National Transport Library Research Database

Dimensionerande körfältsbredder (Design of lane widths)

Sponsors, duration, budget: Vägverket ; 2007-06-01 -- 2010-12-31 ; 3075000 kronorRegistration number:
  • Vägverket AL90 A 2008:68735
Subject(s): Online resources: Abstract: Under senare år har strävan bland väghållare, både statliga och kommunala, varit att minska bredden på körfälten vid nyinvesteringar respektive ombyggnader. Bakomliggande skäl har ofta varit säkerhetsmässiga. De förväntade positiva effekterna är att påverka bilisterna att välja lägre hastigheter, att få utrymme för mötesseparering men också att ta i anspråk mindre ytor för vägkonstruktionen. Till de negativa effekterna hör en snabbare utvecklad spårbildning och därmed ökade underhålls- och driftkostnader samt livscykelkostnader. Under vissa delar av året uppstår också ökad risk för vattenplaning samt sämre kvalitet på snöröjning och halkbekämpning. Den uppkomna spårbildningen orsakas av den strukturella nedbrytningen till följd av förändrade däcksdimensioner och axelkonstellationer på de tunga fordonen som medför högre axelkoncentrationer än tidigare samt slitage genom en frekvent användning av dubbdäck främst bland personbilar. Vid smala körfält koncentreras dessa belastningar till en mindre yta vilket leder till snabbare skadetillväxt. Den geometriska utformningen av körfältsbredden påverkas av bredd och storlek på de fordon som använder vägen/gatan, referenshastighet, mängd (ÅDT) och kombinationer av trafikanter som skall använda anläggningen samt närvaro och bredd av vägrenar på landsbygden respektive kantstenens utformning i tätorten. De internationella forskningsrönen har resulterat i något olika rekommendationer för körfältsbredder i geometriska anvisningar världen över, både när det gäller de absoluta breddmåtten men även intervallstegen. Grunden för beslut om den geometriska utformningen av körfältens olika breddmått baseras på forskningsrön från 1960--1980-talen. Dessa arbeten har haft betydelse för värderingen av samverkan mellan olika bakomliggande faktorer. Under senare år har Vägverket bl.a. gett avgränsade uppdrag till olika intressenter. Under många år har VTI (Carlsson et al, 1999-2005) genomfört återkommande uppföljningar av olika typer av mötesfria vägar. Senast har VTI och TÖI (2006) studerat trafikanters beteende avseende körfältsplaceringen i olika situationer i simulator. Under en följd av år har flera examensarbeten utförts vid LTH som indirekt berör körfältens utformning, bl.a. Abrahamsson & Olsson (2005) som tillfrågat olika brukargrupper om vad de uppfattar som positivt och negativt med en ombyggd mötesfri väg. I det senare arbete svarade de tillfrågade respondenterna bl.a. att de upplever obehag vid omkörning av tunga fordon då körfälten känns alltför smala och att denna upplevelse är särskilt stark vid blött och halt väglag. Personal från olika räddningsverksamheter hade också synpunkter på utformningen av de smala mötesfria vägarna för att kunna förbättra sina organisatoriska lösningar i det initiala olycksskedet. Syftet med studien är att, tydligare än idag, klarlägga konflikterna mellan geometriska och konstruktionsmässiga intressen vid dimensioneringen av körfältsbredder, att kartlägga utrymmesbehov för olika typer av fordon och kombinationer av fordon i olika yttre situationer att framföras med god framkomlighet, tillgänglighet, säkerhet samt trygghet och samtidigt analysera förväntad storleksordning av framtida nedbrytning och slitage på konstruktionen. Målet är att i högre grad än idag sträva efter en självförklarande och förlåtande väg, att ge underlag för en vidareutveckling av de geometriska och konstruktionsmässiga regelverken och anvisningarna samt att bidra till att öka kompetensen hos väghållare, utförare (entreprenörer och konsulter), olika leverantörer och inom grundutbildningen av blivande civilingenjörer och högskoleingenjörer. Nuvarande regelverk VGU saknar källhänvisningar till bakomliggande forskning samt använda faktauppgifter. Därför föreslås att körfältsbredder, som är ett centralt begrepp inom väg- och gatusektionen, blir försöksobjekt för en mer övergripande och på vetenskapliga grunder genomförd kunskapsgenomgång. På sikt bör kunskapsuppbyggnaden inom ämnesområdet kunna fungera som ett kraftfullt stöd i utvecklingen av VGUn. Genomgången bör genomsyras av en holistisk grundsyn där olika effekter som säkerhet/trygghet, framkomlighet/tillgänglighet samt förväntad långsiktig funktion och livscykelkostnad beaktas. Projektet kommer även att behandla hur konstruktionsmässiga förutsättningar och andra krav, framförallt relaterade till drift och underhåll t.ex. nya vinterväghållningsstrategier, kan vägas in i ett tidigt skede av dimensioneringen av körfältsbredder. En empirisk validering av nuvarande utrymmesbehov för olika typer av motorfordon, cyklister och fotgängare i olika trafiksituationer och hastigheter bör även genomföras för att ge underlag att eventuellt modifiera vissa dimensionerande trafiksituationer (DTS). Införandet av mötesfria vägar har lett till utveckling av nya maskiner och rutiner för snöröjning och halkbekämpning. Ett fortsatt samarbete med leverantörer av maskiner, utrustning och material samt med utförare av drift- och underhållsåtgärder är angeläget för att motivera till flera innovationer och stimulera till kreativt nytänkande inom branschen. Projektet bör genomföras i etapper. Nedanstående beskrivning begränsas till att omfatta den första etappen, år 2007/08. Etappen föreslås omfatta definitioner av ingående begrepp, en grundlig problematisering av relevanta effekter samt hur dessa kan mätas inom ämnesområdet, en state-of-the-art-studie, ev. en mindre pilotstudie samt ett metodseminarium. Inledningsvis utförs en systematisk kartläggning av nationella och internationella teoretiska kunskaper och empiriska erfarenheter av genomförda projekt om olika körfältsbredder. Utrymmesbehov i olika trafiksituationer för olika fordonstyper och hastigheter under varierande yttre omständigheter klarläggs. Denna kartläggning kan t.ex. genomföras av personal vid Vägverket (gärna med representation från regionkontor med erfarenhet av utvecklingsarbete inom ämnesområdet) under vetenskaplig handledning. Resultatet av kartläggningen dokumenteras skriftligt och diskuteras under ett metodseminarium med ett begränsat antal utvalda forskare och praktiker från länder med likartade förutsättningar som Sverige. Den fortsatta planeringen av projektet påverkas av uppnådda resultat och slutsatser från det genomförda seminariet. Den första etappen skall leda till en programbeskrivning för de kommande etapperna. Efterföljande etapper i projektet under 2008/09 och 2009/10 utarbetas gemensamt av forskare och praktiker och fokuseras på någon eller några effekter som framkommit som mest angelägna under den inledande kartläggningen. Projektet skall ses som ett led i ett ständigt pågående utvecklingsarbete mellan Vägverket och universiteten/högskolorna/instituten.Abstract: In recent years, the desire among managers of road infrastructure, both state and municipal, has been to reduce the width of the lanes at the new investments and renovations. Underlying reasons have often been security. The expected positive effects are to influence motorists to choose lower speeds, to get space for meeting separation but also to take up less space on roads. The negative effects include a faster development track formation and therefore increased maintenance and operating costs and lifecycle costs. In some parts of the year is also increased risk of aquaplaning and lower quality of snow removal and anti skid treatment. The resulting track formation is caused by the structural degradation due to changes in tire size and axle configurations of heavy vehicles carrying higher concentrations than previously shaft and wear through the frequent use of studded tires particularly for passenger cars. In narrow lanes concentrate those loads in a smaller area which leads to faster growth period. The geometry of the lane width is affected by the width and size of the vehicles using the road / street, reference speed, volume (ADT) and combinations of road users who will use the facility, and presence and width of verges in rural areas and curbs design in the urban areas. The international research findings have resulted in slightly different recommendations for lane widths of geometric directions around the world, both in terms of the absolute width dimensions but also interval steps. The basis for determining the geometry of lanes of different width is based on research from 1960 to 1980's. These works have had significance for the valuation of the interaction between various underlying factors. In recent years, including the National Road Administration given distinct duties to various stakeholders. For many years VTI (Carlsson et al, 1999-2005) carried out regular monitoring of different types of meeting-free roads. Most recently, VTI and TOI (2006) studied the behavior of road users concerning lane placement in different situations in the simulator. For some years there have been several theses carried out at LTH, which indirectly affects lanes design, including Abrahamsson & Olsson (2005) which questioned various user groups on what they perceive as positive and negative with a converted mötesfri road. In the latter work, they asked respondents including that they experience discomfort for overtaking HGVs where lanes are too narrow and that this perception is particularly strong in the wet and level road. Personnel from various rescue activities were also comments on the design of the narrow meeting free roads in order to improve their organizational solutions in the initial emergency phase. The purpose of this study is that clearer than today, to explain the conflicts between the geometric and engineering interests in the design of lane widths, to identify space needs for various types of vehicles and combinations of vehicles of different external situations to be presented with good accessibility, availability, safety, security and simultaneously analyze the expected magnitude of future degradation and wear of the structure. The goal is to make more than today strive for a self-explaining and forgiving way, to provide a basis for further development of the geometric and engineering regulations and instructions and to help improve the skills of managers of road infrastructure, providers (contractors and consultants), different suppliers and in the initial training of future engineers and högskoleingenjörer. Current regulatory VGU lack references to the underlying research and use facts. It is therefore proposed that the lane widths, which is a central concept in road and street section, the experimental objects for a more comprehensive and scientific grounds, complete knowledge review. Over time, knowledge-building in the field of study to serve as a powerful aid in the development of VGUn. This review should be informed by a holistic outlook in which the various effects that safety / security, accessibility / availability and expected long-term function and life cycle cost considered. The project will also examine how the design requirements and other requirements, especially related to the operation and maintenance such as New Winter approaches, can be considered in an early stage of the design of lane widths. An empirical validation of the current space requirements for different types of motor vehicles, cyclists and pedestrians in different traffic situations and speeds should also be implemented to provide input to possibly modify some design traffic situations (DTS). The introduction of the meeting, free roads has led to the development of new machines and procedures for snow removal and halkbekämpning. Continued cooperation with suppliers of machinery, equipment and materials and the execution of operational and maintenance activities is essential to justify to several innovations and stimulate creative innovation in the industry. The project should be implemented in phases. The following description is limited to the first stage, the year 2007/08. Phase proposed include detailed definitions of concepts, an in-depth problems of the relevant impacts and how these can be measured in the field of study, a state-of-the-art study, ev. a small pilot study and a methodological seminar. Initially carried out a systematic survey of national and international knowledge and empirical experience of projects on different lane widths. Space requirements in different traffic situations for different vehicle types and speeds in a variety of external circumstances are clarified. This mapping may, for example, conducted by staff of the National Road Administration (perhaps with representation from the regional office with experience in development work in the field of study) under the scientific supervision. The results of the survey documented and discussed in a methodological seminar with a limited number of selected researchers and practitioners from countries with similar conditions as Sweden. The future planning of the project affected by the results and conclusions from the performance of the seminar. The first stage will lead to a program description for the next steps. Subsequent phases of the project during the 2008/09 and 2009/10 prepared jointly by researchers and practitioners and focus on any effects that emerged as most important during the initial mapping. The project is part of an ongoing development work between the National Road Administration and the universities / colleges / institutes.
Item type: