Abstract: Transportmodeller, särskilt Sampers, är ett centralt verktyg i infrastrukturplaneringen och för att analysera olika tranportpolitiska åtgärder. Det är många som har synpunkter på modellernas funktion och hantering. Fångar man upp aktuella synpunkter rör de ofta olika aspekter på snabbhet och effektivitet i hela modellkedjan från indata till resultat. Exempel är förenkling av hantering, test av alternativa antaganden, känslighetsanalyser, test av alternativ markanvändning och alternativ trafikering. Känslighetsanalyser och test med alternativa indata är mycket dyrt och övningar av den typen blir därför begränsade. Föreslagna projekt syftar till att belysa möjligheter att avhjälpa dessa problem.
Ett naturligt alternativ blir då att se vad det går att åstadkomma med enklare modeller. I operationellt bruk i Sverige finns idag Sampers skissmodell och LuTRANS (används i arbetet med regionplan i Östra Mellansverige) samt modeller utvecklade inom högskolan. Ett första steg i en tänkt studie kan vara att jämföra dessa enkla modellers teoretiska och praktiska egenskaper d.v.s. vad ambitionen är med modellerna och hur de står sig mot verkligheten och jämfört med en fullständig modell som Sampers. Speciellt skulle det vara intressant att studera vilka effekter några intressanta policyförändringar får, dvs vilka elasticiteter som finns inbyggda i modellerna. Praktiskt kan testen utföras med stöd av nulägesberäkningar och trafikräkningar.
Vad modellernas enkelhet består i bör vara tydligt och det är viktigt att tydliggöra enkla modellers begränsningar. Vidare bör modellernas hantering belysas i perspektivet av hela kedjan av arbetsmoment från indata via hjälpmodeller som bilinnehav till redovisningsmaterial. Även internationella erfarenheter samlas in genom litteraturstudier.