Abstract: En trend inom logistikområdet är att koppla ihop olika aktörers informationssystem, detta gäller främst mellan leverantörer och kunder men också med speditörer och transportörer, där data från (ofta proprietära) affärssystem kopplas mot andra affärssystem och distributionsprocessen. Detta baseras ofta på olika typer av integrering via internet, ofta med en dominerande aktör som tillhandahåller en server. Vi ser ett behov av att utveckla informationen och intelligensen nära kopplat till godset före, under och efter transport samt vid omlastning. Det finns fördröjningar i kopplingen mellan affärssystemet och sändningarna (dvs. godset), som gör att godset inte på ett effektivt sätt delges adressat och tidigaste och senaste möjlighet för utleverans utifrån affärssystemets krav (affärsrelaterat tidsfönster för utleverans). På samma sätt måste affärssystemets krav på inleveranser till leverantören klargöras och nyttjas av godset (affärsrelaterat tidsfönster för inleverans). Om dessa båda tidsfönster kan preciseras och nyttjas kan fordon och utrustning nyttjas på ett effektivare sätt med medföljande högre fyllnadsgrader och mindre antal fordon - bidrag till förutsättningar för ett ekologistiskt hållbart samhälle . Vidare antas att en otillfredsställande fyllnadsgrad beror på en i delar sluten marknad av transporter, dvs. transportresurser och transportbehov är okända för aktörer, speciellt i realtid. Förutom marknadsmässiga orsaker (t.ex. transportörer konkurerar med varandra) kan detta kopplas till brist på både tillgänglig information och på förtroende mellan aktörerna. Brister i förtroende kan till exempel hänföras till problem att förmedla exakt transportbehov (t.ex. temperaturkrav och konsekvenser vid försening) samt möjlighet till hantering av skadat gods eller försening, vilket accentueras i intermodala transporter där flera aktörer ofta är inblandade. Vi ser därmed ett behov att kunna följa upp godset i efterhand med avseende på t.ex. skador (vem var ansvarig när skadan skedde?), kontamination för livsmedel och kanske framförallt ur miljöbelastningsperspektiv. Även realtidsuppföljning kan stötta en ökad effektivitet tillexempel genom ökad kännedom om tidsfönster vid lastning och lossning av gods.
Intelligent gods kan stödja effektivare affärer/samarbete och hantering av gods och därmed uppnå bättre resursutnyttjande samt skapa förutsättningar för ökat förtroende mellan aktörerna på transportmarknad. Intelligent gods kan och bör möjliggöra nya former av transportavtal och finansiella uppgörelser (villkor, tidpunkt och sätt på vilken betalningar regleras) och kan därmed utgöra en viktig komponent för att identifiera outnyttjad kapacitet och "smörja" transportmarknaden på marginalen. Intelligent gods kan också på ett bättre sätt möjliggöra en fördelning av ansvaret av godset i förflyttningen mellan leverantör och mottagare. Detta skapar förutsättningar för en effektiv outsourcing, dvs. att tydliggöra var i varje moment ansvaret för godset finns. Det finns även en viss potential att infrastrukturhållaren kan nyttja information från intelligent gods för planering och styrning vilken också bör beaktas.
- Syfte
Syfte med studien är bl a att identifiera hur kopplingen mellan intelligent gods och affärssystemet kan effektivisera transporterna och därmed minska kostnader, miljöpåverkan och belastningen av befintlig infrastruktur.
- Metod och förväntat resultat
En viktig del i projektet är undersöka nyttan och realiserbarheten samt identifiera kunskapsbehov för att realisera funktionalitet kopplad till intelligent gods. Aspekter kopplade till realiserbarhet och kunskapsbehov är t.ex. hur vald systemarkitektur påverkar funktionalitet och dess tillförlitlighet, kommunikationsbehov, informationssäkerhet och systemkostnader. Systemarkitektur inkluderade bland annat kommunikationsvägar, informationslagring och bearbetning i förhållande till godset, lastbärare, fordon och centralt informationssystem (t.ex. affärssystem). Metoden som kommer att användas innefattar litteraturgenomgång och intervjuer samt analyser och samverkan med andra projekt. Viss modellering och simulering förväntas och en konceptuell demonstration genomförs. Resultatet är kunskap för relevanta aktörer att ta ett steg mot att utnyttja och förstå möjligheterna med intelligent gods.
- Kopplingar till andra projekt.
Detta projekt kompletterar projektet "ITS-stöd för kombinerade transportlösningar" (Viktoriainstitutet, Högskolan Dalarna och Chalmers ) genom att i detta projekt läggs fokus på affärssidan och ansvaret av transporten/godset samt kopplingen till affärssystem. Samverkan bör ske kring kartläggning av logistikprocess och dess krav på ITS där detta projekt går ett steg längre och identifierar kopplingar till nuvarande affärsbehov och framtida (t.ex. utöka spottmarknad) kopplad till intelligent gods. Samverkan bör också kunna ske kring utformning och realisering av ITS-tjänster. Samverkan bör också ske med projektet Mobil IT för gods på väg (AL90 B 2007:14152), som tar sin utgångspunkt i fordonsrelaterad IT. Det är uppenbart att synergier mellan IT kopplad till godset respektive IT kopplad till fordonet under transport bör finnas. Vidare bör kopplingar finnas till den nationella forskarskolan i ITS och området e-betalningar (e-transkaktioner) inom vilket en doktorand rekryteras vid BTH.Abstract: Abstract not available