Abstract: Projektet är en fortsättning på temaprojektet "Lastbilsforsling och terminalfunktioner ur åkeriets synvinkel som delar av en intermodal transportkedja" som syftar till att precisera frågeställningar och skriva detaljerade projektförslag baserat på näringslivets kunskapsbehov och en litteraturstudie. Det har också kopplingar till en liggande ERA-Net-ansökan och det pågående EU-projektet FastRCargo, vilket beskrivs under "Övrigt".
Detta projekt avser att kompensera för det faktum att forslingsdelen av intermodala transportkedjor länge har förbisetts inom såväl forskning som allmänna debatten, samtidigt som aktiviteten står för en stor del av kedjans totala tid och kostnad. Lastbilsforslingen är också praktiskt svår att organisera effektivt och en vanlig orsak till att transportkedjor förblir monomodala. Lastbilsforslingen är förstås nödvändig, men den måste utföras på bästa sätt för att inte addera onödigt mycket till de externa effekter som följer även på en intermodal transport. Forslingen är också transportkedjans ansikte mot slutkunden och omges av många intressentgrupper, särskilt då den ofta utförs i stadsmiljö.
Projektet är indelat i tre områden:
1. Det första området avser aktiviteten forsling inom ramen för den befintliga produktionsmodellen, d v s fokus på heltåg mellan relativt stora terminaler där tågen står uppställda under dagen. Typiskt sprids lastbärare från terminalen under tidig förmiddag och samlas in under sen eftermiddag i enkelriktade flöden. Exempel på frågeställningar som avses studeras är bättre balansering av flöden, prioritering och tidsstyrning för hämtning och inlämning vid terminal och tidsutnyttjande av forslingsresurser. Kunskapen om godsflödets efterfrågekaraktär och hur det kan segmenteras kommer också utvecklas för att bättre kunna svara upp mot olika behov. Inrikesgodset är t ex tidskritiskt, särskilt lastbärare med styckegods som skall terminalbehandlas före distribution, men containergods är sällan styrt med timprecision. Prisincitament kan behöva införas som stöd för prioritering mellan individuella lastbärare.
2. Det andra området avser åkeriets roll i den befintliga aktörsstrukturen där åkerier förstås forslar till och från terminalen men också är den aktör som de facto köper inrikes kombitransporttjänsten som alternativ till egenproducerad fjärrtransport. Åkerier driver också vissa av de nyare terminalerna och aktörskategorin har engagerat sig hårdare för intermodala transporter under senare år. Förståelsen för åkeriets verksamhet kommer utvecklas och dess grunder för att välja eller välja bort kombi kommer studeras liksom hur aktörskategorins delaktighet i intermodala transportkedjor kan stärkas. Forsling som del av intermodala transportkedjor kommer sättas in i sitt sammanhang, d v s som del av åkeriernas verksamhet.
3. Det tredje området blickar framåt och avser både aktiviteten forsling och aktörsrollen åkeri i de framtida produktionssystem som utvecklas inom FastRCargo och övriga Sir-C-projekt. Särskilt fokus läggs vid linjetågssystem med undervägsterminaler och de kommersiella och administrativa ramar dessa kommer verka inom. Vissa tillgängliga eller föreslagna omlastningstekniker baseras t ex på en direkt omlastning mellan lastbil och järnvägsvagn där förstås åkeriet får en nyckelroll. Med kortare och färre forslingsuppdrag per terminal måste kunskap om hur åkeriet kan organisera detta och komplettera med annan verksamhet för godtagbart tidsutnyttjande av transportresurserna utvecklas. Denna del har nära koppling till FastRCargo, men är här bredare m a p terminaltekniker och affärsmodeller men samtidigt snävare inriktat på den svenska aktörsstrukturen. Sannolikt innebär den svenska demografin också att forslingsavstånden blir längre i Sverige än de kontinentala förhållanden som FastRCargo fokuserar.
Forskningen kommer således bedrivas med fast förankring i dagens verklighet men vissa frågeställningar kommer avsiktligt ha tämligen lång tidshorisont. De avses spegla det behov vi som forskare kan se idag men som ännu inte är uppe på företagens agendor. Det handlar alls inte om att vi tror oss vara smartare utan om att forskarna förväntas ha blicken fokuserad på längre tidsmässigt avstånd än de kommersiella aktörerna.
Med metoder såsom intervjuer, fokusgrupper, workshops, fallstudier och aktionsforskning avser projektet analysera och lösa praktiska problem för enstaka flöden såväl som generera teorier och praktisk tillämpbar kunskap att tillämpa på andra existerande eller planerade flöden.
Slutligen bidrar projektet till kompetensuppbyggnad inom akademi och näringsliv genom aktiv samverkan. Projektet avses primärt bemannas med en särskilt avdelad doktorand som kommer kunna utvecklas till en expert med ett väl utvecklat kontaktnätverk. Doktorandern förväntas dessutom följa och flytta fram den internationella forskningsfronten inom området lastbilsforsling i intermodala transportkedjor. Detta borgar för framtida samarbeten med kommersiella aktörer och myndigheter och skall ses som en investering för att trygga tillämpad forskning även på längre sikt. Kopplingen till FastRCargo gör också att medel för Sir-C kan växlas upp med EU-finansiering.