Abstract: Problem:
Bristande behandling av kumulativa effekter (CE) är en välkänd företeelse i länder med i övrigt väl utvecklade miljöbedömningsprocesser. I svensk infrastrukturplanering får CE inte den behandling som SMB-direktivet, MKB-direktivet och miljöbalken kräver och som är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling av transportsystemet. Det finns bristande kunskap om CE och svaga incitament att stärka CE i svensk infrastrukturplanering; det saknas också stöd i form av praxis, förebilder och processutvecklande hjälpmedel. VV:s gällande MKB-handbok ger heller inte konkret handledning beträffande CE.
Projektet angriper en begränsad del av CE, nämligen barriärverkan av infrastruktur i tätortsnära områden. Projektet söker utveckla ett tillvägagångssätt för analys och bedömning av detta i MKB. Just i tätorternas randområden är CE-problematiken mer relevant än på landsbygd, och i infrastrukturplaneringen inom stora tätorter fokuseras stora miljöproblem som är av kumulativ natur utan att de alltid benämns som kumulativa effekter. Metodutvecklingen inom projektet baseras på tillvaratagande av kunskap och bedömningar hos en viktig kund/aktörsgrupp, nämligen allmänhet och boende som kraftigt berörs av infrastruktur (befintlig eller planerad).
Syfte:
Att utveckla och testa ett tillvägagångssätt för att i samband med väg-MKB identifiera kumulativa effekter förknippade främst med barriärverkan av infrastruktur i tätorters randområden samt att därigenom bidra till utvecklingen av MKB-handboken.
Metod:
1. Ta tillvara resultat från pågående INCLUDE-studie (S2) som genom bl a fokusgrupper med nyckelbefattningshavare avser identifiera förbättringspotential för behandlingen av CE i svensk väg- och järnvägsplanering. 2. För fallstudier identifiera två tätortsnära områden belastade med olika grad/typ av barriäreffekter från infrastruktur eller där (ytterligare) stora infrastrukturprojekt planeras. 3. Genom enkäter, intervjuer och/eller fokusgrupper genomföra fallstudier där allmänhetens/boendes förhållningssätt till, hantering av och bedömning av barriärverkan inhämtas. 4. Förbättra metodiken för inhämtande, hantering och utnyttjande av information, bl a genom intervjuer med representanter för viktiga MKB-aktörer. 5. Testa den förbättrade metodiken på en av fallstudierna eller på ett tredje fallstudieområde. 6. Författa rapport och vetenskapligt manus. 7. Planera projektfortsättning, i första hand i form av ett doktorandprojekt.
Genom hela projektet engageras en referensgrupp med representation från VV, BV, NV, MKB-konsult, MKB-granskare vid Lst samt andra relevanta aktörer.
Projektet bygger på samverkan mellan naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig kompetens. Projektet förbereder (eller kan utgöra första fasen av) ett doktorandprojekt vid KTH Mark- och vattenteknik i samverkan med VTI och SLU (CBM och MKB-centrum). Se ock Övrigt.
Förväntat resultat:
Förslag till tillvägagångssätt för att identifiera och bedöma en viktig aspekt av CE.
Utveckling av metod som kan ingå i VV:s MKB-handbok.
Bidrag till bättre uppfyllande av krav dels i miljöbalken och MKB-direktivet på behandling av CE, dels i Århuskonventionen om allmänhetens deltagande.
Vetenskaplig publikation.
Seminarier med bl a avnämarmedverkan.
Fortsättningsansökan inkl plan för doktorandprojekt vid KTH.Abstract: The study aims at developing and testing a procedure to identify barrier effects of infrastructure in peri-urban areas as part of cumulative-effect assessment for road projects. Methods involve questionnaires, interviews and focus groups in two case studies in peri-urban areas in Sweden. Results will improve the EIA handbook of the Road Administration