National Transport Library Research Database

Tillgänglighet och företagsproduktivitet: Betydelsen av förbättringar i transportsystemet i Sverige (Accessibility and firm-level productivity: The role of transport system improvements in the Swedish context)

Sponsors, duration, budget: Trafikverket ; 2025-09-01 -- 2028-11-30 ; 3 918 000 kronorRegistration number:
  • Trafikverket 2025/16337
Summary: Detta projekt syftar till att studera hur förbättrat transportsystem bidrar till produktivitet på företagsnivå. Genom att använda ett avancerat mått på tillgänglighet baserat på en transport modell och utifrån de senaste resultaten i litteraturen om företagens produktivitet, kommer vi att undersöka effekten av förbättrad transportinfrastruktur på företagens prestation. En artikel av Börjesson m.fl. (2019) visar att ökad tillgänglighet mellan jobb har en positiv och signifikant effekt på produktiviteten mätt i löneinkomster. Intressant nog finner författarna också att förbättrad tillgänglighet mellan arbetstagare och jobb inte har någon påverkan på löneinkomster. Detta innebär att arbetsutbud och matchningskvalitét mellan arbetstagare och företag inte reagerar på lägre pendlingskostnader— ett spännande fynd som motiverar fortsatt fokus på denna forskningsfråga. Denna artikel är nära besläktad med Börjesson m.fl. (2019) men skiljer sig i sitt syfte att uppskatta effekten av förbättrad tillgänglighet på produktiviteten på företagsnivå snarare än på individnivå. Sambandet mellan individuell produktivitet och företagsproduktivitet är fortfarande ganska otydligt. När arbetstagarna är produktiva bidrar deras samlade insatser direkt till företagets totala produktivitet, men deras individuella produktivitet beror ofta på samarbete, effektiv kommunikation och delade resurser (Edmondson, 1999). Företagets produktivitet beror i sin tur på effektiviteten i processer, teknologier och ledningspraxis (Black och Lynch, 2001; Bloom & Van Reenen, 2007). En effektiv fördelning av resurser som utbildning, teknik och stöd bidrar nämligen till att optimera den individuella produktiviteten inom ett företag (Syverson, 2011), medan en produktiv miljö kan motivera individer att bli mer effektiva och därmed skapa en positiv feedbackloop (Lazear & Shaw, 2007). Även om individuell produktivitet förblir en viktig byggsten är företagsproduktivitet ett bredare begrepp som sannolikt kommer att ge mer relevanta resultat och policyrekommendationer. Nyligen visade Lamadon m.fl. (2022) och Lochner och Schulz (2024) att det empiriska sambandet mellan individuella löner och företagsproduktivitet följer ett puckelformat mönster, vilket tyder på att de mest produktiva företagen betalar lägre löner jämfört med de mindre produktiva företagen. Löner som företag betalar är därmed inte alltid är en korrekt indikator på deras arbetares produktivitetsnivå. Kan tillgängligheten vara en faktor som saknas för att förstå sambandet? Även om den ursprungliga produktivitetsnivån varierar kraftigt mellan branscher (Foster m.fl., 2008; Syverson, 2011) påpekar litteraturen vidare att effekten av tillgänglighet på företags prestation också skiljer sig mellan olika branscher. Kunskapsintensiva sektorer och tjänstesektorer gynnas mer av lättillgänglighet jämfört med tillverkningsindustrin (Duranton & Puga, 2004; Hool, 2004). Vi kommer att bidra med att analysera heterogeniteten bakom tillgänglighetseffekten.Summary: Svensk sammanfattning Detta projekt syftar till att studera hur förbättrat transportsystem bidrar till produktivitet på företagsnivå. Genom att använda ett avancerat mått på tillgänglighet baserat på en transport modell och utifrån de senaste resultaten i litteraturen om företagens produktivitet, kommer vi att undersöka effekten av förbättrad transportinfrastruktur på företagens prestation. En artikel av Börjesson m.fl. (2019) visar att ökad tillgänglighet mellan jobb har en positiv och signifikant effekt på produktiviteten mätt i löneinkomster. Intressant nog finner författarna också att förbättrad tillgänglighet mellan arbetstagare och jobb inte har någon påverkan på löneinkomster. Detta innebär att arbetsutbud och matchningskvalitét mellan arbetstagare och företag inte reagerar på lägre pendlingskostnader— ett spännande fynd som motiverar fortsatt fokus på denna forskningsfråga. Denna artikel är nära besläktad med Börjesson m.fl. (2019) men skiljer sig i sitt syfte att uppskatta effekten av förbättrad tillgänglighet på produktiviteten på företagsnivå snarare än på individnivå. Sambandet mellan individuell produktivitet och företagsproduktivitet är fortfarande ganska otydligt. När arbetstagarna är produktiva bidrar deras samlade insatser direkt till företagets totala produktivitet, men deras individuella produktivitet beror ofta på samarbete, effektiv kommunikation och delade resurser (Edmondson, 1999). Företagets produktivitet beror i sin tur på effektiviteten i processer, teknologier och ledningspraxis (Black och Lynch, 2001; Bloom & Van Reenen, 2007). En effektiv fördelning av resurser som utbildning, teknik och stöd bidrar nämligen till att optimera den individuella produktiviteten inom ett företag (Syverson, 2011), medan en produktiv miljö kan motivera individer att bli mer effektiva och därmed skapa en positiv feedbackloop (Lazear & Shaw, 2007). Även om individuell produktivitet förblir en viktig byggsten är företagsproduktivitet ett bredare begrepp som sannolikt kommer att ge mer relevanta resultat och policyrekommendationer. Nyligen visade Lamadon m.fl. (2022) och Lochner och Schulz (2024) att det empiriska sambandet mellan individuella löner och företagsproduktivitet följer ett puckelformat mönster, vilket tyder på att de mest produktiva företagen betalar lägre löner jämfört med de mindre produktiva företagen. Löner som företag betalar är därmed inte alltid är en korrekt indikator på deras arbetares produktivitetsnivå. Kan tillgängligheten vara en faktor som saknas för att förstå sambandet? Även om den ursprungliga produktivitetsnivån varierar kraftigt mellan branscher (Foster m.fl., 2008; Syverson, 2011) påpekar litteraturen vidare att effekten av tillgänglighet på företags prestation också skiljer sig mellan olika branscher. Kunskapsintensiva sektorer och tjänstesektorer gynnas mer av lättillgänglighet jämfört med tillverkningsindustrin (Duranton & Puga, 2004; Hool, 2004). Vi kommer att bidra med att analysera heterogeniteten bakom tillgänglighetseffekten. Engelsk sammanfattning This project seeks to study how improvements in the transportation system contribute to firm-level productivity. By using a state-of-the-art measure of accessibility, derived from a transportation model, and departing from recent developments in the firm productivity literature, we plan to examine the effect of improved transport infrastructure on firms’ performance. A paper by Börjesson et al. (2019) finds that increased accessibility of jobs to jobs exerts a positive and significant effect on productivity, measured by wage earnings. Interestingly, the authors also document that improved accessibility between workers and jobs has no impact on wage earnings. This implies that labor supply and match quality between workers and firms do not respond to lower commuting costs—an intriguing finding that calls for further attention to this research question. The current paper is closely related to Börjesson et al. (2019) but differs in its ambition to estimate the effect of improved accessibility on productivity at the firm rather than individual level. The relationship between individual productivity and firm productivity is far from clear. When workers are productive, their combined efforts contribute directly to the firm's overall productivity, but their individual productivities often depend on collaboration, effective communication, and shared resources (Edmondson, 1999). Firm productivity, in turn, also depends on the efficiency of processes, technologies, and management practices (Black and Lynch, 2001; Bloom and Van Reenen, 2007). Namely, the efficient allocation of resources such as training, technology, and support helps to optimize individual productivity within a firm (Syverson, 2011), while a productive environment can motivate individuals to be more efficient, thereby creating a positive feedback loop (Lazear and Shaw, 2007). While individual productivity remains a key building block, firm productivity is a broader notion that is likely to provide more relevant results and policy recommendations. Recently, Lamadon, et al. (2022) and Lochner and Schulz (2024) demonstrate that the empirical relationship between individual wages and firm productivity follows a hump-shaped pattern, indicating that the most productive firms pay lower wages compared to slightly less productive ones. Hence, wages paid by firms might not always be accurate indicators of their workers’ productivity level. Can accessibility be a missing factor? While the initial level of productivity varies greatly across industries (Foster et al., 2008; Syverson, 2011), literature further points out that the effect of accessibility on firm performance also tends to differ by industry: Knowledge-intensive and service sectors are found to benefit more from proximity and ease of access compared to manufacturing (Duranton and Puga, 2004; Hool, 2004). Analyzing the heterogeneity behind an average effect of accessibility will become another important contribution of this project.
Item type: