National Transport Library Research Database

Flygets höghöjdseffekt: Kartläggning, värdering och styrmedel för svenskt inrikes och utrikesflyg (The non-CO2 Effects of Aviation: Mapping, valuation, and policy Instruments for Swedish domestic and international air travel)

Sponsors, duration, budget: Trafikverket ; 2026-01-01 -- 2029-12-31 ; 5 849 000 kronorRegistration number:
  • Trafikverket 2025/16241
Notes: Övrig projektpart: Göteborgs universitetSummary: Flygets klimatpåverkan sträcker sig bortom koldioxidutsläppen. Den för tillfället mest uppvärmande effekten från flyget är persistenta kondensstrimmor, som bildas av flygplanens utsläpp av partiklar och vattenånga under specifika meteorologiska förhållanden med avseende på temperatur och luftfuktighet. Osäkerheten är betydande och bildningen samt den uppvärmande effekten av kondensstrimmor är starkt beroende av lokala väderförhållanden. Det har uppskattats att cirka 2 % av världens flyg står för 80 % av den uppvärmande effekten från kondensstrimmor. Utöver kondensstrimmor påverkar även flygets utsläpp av kväveoxider, svavel och sot klimatet, men dessa har en betydligt svagare effekt än kondensstrimmorna. Dessa icke-CO₂-effekter, ofta kallade höghöjdseffekter, är därmed centrala både (i) i samhällsekonomiska analyser av flygets klimatpåverkan och (ii) vid utformningen av kostnadseffektiva åtgärder för att minska denna påverkan. Trafikverkets värdering av koldioxidutsläpp baseras på åtgärdskostnader för att uppnå Sveriges klimatmål. För att inkludera höghöjdseffekterna används idag en schablonmässig höghöjdsfaktor: 1,3 för inrikesflyg och 1,9 för utrikesflyg. Dessa faktorer bygger på globala medelvärden och förenklade antaganden snarare än specifika svenska förhållanden. Projektet kommer att: 1. Beräkna höghöjdsfaktorer för svenska inrikes- och utrikesflyg. Vi kommer att ta fram årliga medelvärden, säsongsvisa medelvärden och värden för individuella flyg under ett visst år. 2. Kartlägga höghöjdsfaktorer för alternativa flyghöjder i svenskt luftrum, både som årliga medelvärden och med säsongsuppdelning. 3. Analysera hur höghöjdsfaktorer beror på bränsletyp genom att jämföra fossila jetbränslen blandat med olika andelar hållbara flygbränslen (SAF). 4. Beräkna kondensstrimmornas samhällsekonomiska kostnader. 5. Analysera olika styrmedel för att hantera kondensstrimmor baserat på svenska och europeiska förhållanden. Projektet fokuserar på kondensstrimmor, då de har den klart största klimatpåverkan bland flygets icke-CO2 effekter. Trafikverkets uppskattning av höghöjdsfaktorn baseras idag på Global Warming Potential (GWP) med en tidshorisont på 100 år. Vi kommer att inkludera en sådan uppskattning, men även undersöka alternativa tidshorisonter och metriker, inklusive den samhällsekonomiska kostnaden för CO₂-utsläpp och kondensstrimmor.Summary: The climate impact of aviation extends beyond its carbon dioxide emissions. The most significant warming effect from aviation is caused by persistent contrails, which form due to aircraft emissions of particles and water vapor under specific conditions related to temperature and humidity. The uncertainty is large, and the formation and warming effect of contrails is dependent on local weather conditions. It has been estimated that approximately 2% of global flights account for 80% of the warming effect from contrails. These non-CO₂ effects are therefore crucial both (i) in economic analyses of aviation’s climate impact and (ii) in the design of cost-effective measures to reduce this impact. The Swedish Transport Administration’s valuation of carbon dioxide emissions is based on the abatement cost required to achieve Sweden’s climate targets. To account for the so-called high-altitude effects, a standardized factor is currently used: 1.3 for domestic flights and 1.9 for international flights. These factors are based on global averages and simplified assumptions rather than specific Swedish conditions. The project will: 1. Calculate high-altitude factors for domestic and international flights, providing both annual averages and seasonal values. 2. Map high-altitude factors for alternative flight altitudes in Swedish airspace, presenting both annual averages and seasonal distributions. 3. Analyse how high-altitude factors depend on fuel type by comparing different blend ratios of fossil jet fuels and sustainable aviation fuels (SAF). 4. Estimate the social cost of contrail cirrus. 5. Analyse policy instruments to handle the problem of contrails based on Swedish conditions. The project focuses on contrails, as they have by far the largest climate impact among aviation’s non-CO₂ effects. The Swedish Transport Administration’s estimate of the high-altitude factor is currently based on Global Warming Potential with a time horizon of 100 years. We will include such an estimate but will also explore alternative time horizons and metrics, including the socioeconomic damage cost of CO₂ and contrails. These values are crucial for developing and evaluating potential policy instruments to reduce the high-altitude effect without risking an increase in aviation’s CO₂ emissions.
Item type: