National Transport Library Research Database

Transporter och markanvändning - en modellstudie för Stockholmsregionen

Sponsors, duration, budget: Vägverket ; 2005-06-01 -- 2008-06-30 ; 0 kronorRegistration number:
  • Vägverket AL90 B 2004:21787
Subject(s): Online resources: Abstract: Problem Det är lätt att se att våra storstäder har unika transportproblem, där trängsel i vägnätet bara är ett exempel. Men det är viktigt att inte glömma bort att de också har unika möjligheter när det gäller att åstadkomma en balanserad social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Ett exempel är att den täta stadsstrukturen i storstäderna lämpar sig relativt sett väl för kollektivtrafikförsörjning och förflyttning med till fots eller med cykel. Men samtidigt innebär den täta strukturen också att utrymmet för byggande av ny infrastruktur är begränsat. I ett mer långsiktigt perspektiv är en av de viktigare frågorna hur transportsystemet och markanvändningen, dvs. näringslivets och befolkningens lokalisering, ömsesidigt påverkar varandra. På kort sikt kan lokaliseringsmönstret ses som givet och trafikflödena en följd av det. På längre sikt förändras lokaliseringsmönstret utifrån den tillgänglighet transportsystemet medför för olika platser. Förståelse för den processen är viktig inte minst med tanke på delmålet om tillgänglighet. Det övergripande målet för transportsektorn, att uppnå långsiktig hållbarhet, kommer att kräva att man kombinerar många olika åtgärder till enhetliga strategier, för att på så sätt dra nytta av synergieffekter. Då behövs också analysverktyg som klarar av att tillsammans studera transporterna och deras konsekvenser för tillgänglighet och lokalisering. Det finns alltså två starka skäl till att inkludera markanvändningseffekter i ett prognosmodellsystem. Dels blir modellen känslig för nya typer av policyåtgärder och långsiktiga lokaliseringseffekter av andra åtgärder blir synliga. Dessutom öppnas möjligheten att studera sociala, ekonomiska och ekologiska effekter av uppkomna lokaliseringsmönster. I förlängningen skulle man kunna tänka sig att räkna på hur ett åtgärdspaket förändrar den totala energiförbrukningen i en stad, där även sådana saker som bebyggelsestrukturen och dess energianvändning inkluderas. Ett annat exempel är hur markanvändningsstrukturen påverkar biodiversitet och ekosystem. Syfte Det finns en stark modelltradition i Sverige, med SAMPERS-systemet som det mest kända exemplet just nu. Men för att på allvar kunna hantera långsiktiga analyser av hela paket av åtgärder behövs en förstärkning av modelleringen av interaktionen mellan transportsystemet och markanvändningen. Syftet med det här projektet är att implementera en förbättrad markanvändningsmodul tänkt att användas tillsammans med SAMPERS i Stockholmsregionen. Modellen är en vidareutveckling av en prototyp som användes i ett EU-projekt, PROSPECTS. Det mer teoretiska utvecklingsarbetet ligger inom ramen för ett närbesläktat VINNOVA-finansierat projekt, medan det föreliggande projektförslaget är mer operationellt inriktat och handlar om att använda Stockholmsregionen för att testa och illustrera modellpaketets egenskaper. Ett modellpaket som integrerar analysen av markanvändningen och transporterna medför att det blir möjligt att studera fler typer av åtgärder, samtidigt som det också förbättrar möjligheterna att bedöma olika strategiers långsiktiga hållbarhet. Metod Ett förbättrat modellverktyg tas fram för att studera samspelet mellan åtgärder i transport- och markanvändningssystemen. Som utgångspunkt används det sammanlänkade modellsystemet SAMPERS/IMREL. Det utvecklades i det tidigare EU-projektet PROSPECTS som en miljö att testa olika metoder att bedöma åtgärdspaket i infrastrukturen. PROSPECTS identifierade en rad viktiga punkter där utveckling är önskvärd. Att dela upp befolkningen uppdelning i socioekonomiska grupper och näringslivets i flera branscher skulle till exempel göra det möjligt att analysera fördelningseffekter mellan olika grupper och ge en bättre bild av hållbarhetsbegreppets sociala dimension. Markanvändningen spelar också en viktig roll i hållbarhetens ekologiska dimension. Förändringar i transportsystemet eller i lokaliseringsmönstret inverkar också på ekosystemen i regionen. En starkare koppling till ekologisk modellering skulle kunna skapa förutsättningar för att väga in konsekvenser för biologisk mångfald i analyserna av alternativa transport- och markanvändningsstrategier. Förväntat resultat Ett förbättrat verktyg för analyser av transport- och markanvändningssystemet utvecklas. Det gör att fler typer av åtgärder blir möjliga att kombinera till strategier och att effekterna av dessa åtgärder kan studeras i fler dimensioner. Mer utvecklad markanvändningsmodellering innebär att det går att få en fullständigare bild av hållbarhetsbegreppets sociala och ekologiska dimensioner. Stockholmsregionen är mycket bra att använda som studieobjekt i konkreta modelltester. Trängsel i vägnätet kombinerat med ett väl utbyggt kollektivtrafiknätverk och en betydande gång- och cykeltrafik gör det möjligt att studera en rad olika transportåtgärder. Begränsat utrymme i centrala delar av regionen tydliggör markanvändningsproblematiken. Det är till exempel svårt att hitta tomma ytor för såväl infrastruktur som lokaler, vilket medför att prioriteringar blir nödvändiga. Det nya verktyget kommer att kunna illustrera den problematiken tydligare.
Item type: