National Transport Library Research Database

En ny social ordning - Parkeringens styrning, konflikter och legitimitet i svenska kommuner (A new social order of parking – governance, conflict, and legitimacy in Swedish local policy)

  • Alm, Jens
  • Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statligt forskningsinstitut, 202100-0704
Sponsors, duration, budget: Formas ; 2024-01-01 -- 2027-12-31 ; 3 958 480 kronorRegistration number:
  • Formas 2023-00668
Subject(s): Abstract: Hur kan den offentliga styrningen utformas för att bli både effektiv och legitim inom området parkering? Att styra parkeringen i städer är ett potentiellt effektivt sätt att påverka både mobilitet och stadsutveckling i hållbar riktning, men det är också ett område som präglas av motsättningar och konflikter. Denna studie analyserar med utgångspunkt i teorier om policy-design och medborgares inställning till styrning hur den strategiska styrningen av parkering kan utvecklas för att i större utsträckning bidra till en urban hållbar omställning. Bakgrunden till forskningsprojektet är att svenska städer fortfarande är tydligt präglade av den moderna planeringens ideal och visioner om ett framtida bilsamhälle. Det syns inte minst på omfattningen, lokaliseringen och organiseringen av parkering i samhället. De förvandlingar av städer, med rivningar, bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur som skedde från 1950-talet och framåt har resulterat i en situation där mark ämnad för parkering i svenska kommuner idag upptar mer yta än bostäder och det finns fler parkeringsplatser än vad det finns invånare i Sverige. Antalet parkeringsplatser har uppskattats vara tre till fem per bil. Tillgången och kostnaden för parkering har stor betydelse för både ytanvändning och trafikvolymer i staden, där framkomlighet för bilen och tillgänglighet till parkeringsplatser bidrar till utmaningar att nå flera olika hållbarhetsmål. En del av den yta som upptas av parkering skulle i många fall kunna användas till cykel- och gångtrafikanter, fler bostäder, klimatanpassning grönområden, ytor för barns lek och kunna bidra till en mer attraktiv närmiljö. Politisk styrning och reglering av parkering är ett av de främst instrumenten kommunerna har för att påverka bilanvändning och stadsmiljön – trots det används dessa former av styrmedel i relativt begränsad omfattning. Det finns en mer generell tematik som ligger i denna forskningsuppgift som handlar om social förändring, i dagligt tal används ofta begreppet beteendeförändring. I grund och botten handlar det dock om ett komplext samspel mellan individer, samhälle och materiella aspekter såsom infrastruktur i olika former, exempelvis för bilanvändning (vägar, omfattning och lokalisering av parkeringsplatser, fysisk tillgänglighet). Sådana förändringar krävs för en hållbar omställning, men är komplicerade att få till stånd. Dilemmat är att det krävs en styrning som har en tydlig inverkan på människors liv och som också förutsätter en förankring i medborgarnas inställning – grunden för styrningens legitimitet. Parkering är sedan länge känt som ett kontroversiellt område, men det saknas idag såväl en bred som en fördjupad kunskap om statusen vad gäller parkeringspolicy och -styrning i svenska kommuner. Dessutom saknas vetenskapliga studier kring styrningens legitimitet och medborgarnas acceptans när det gäller parkering. Syftet med studien är att undersöka parkeringspolicy och -styrning i svenska kommuner och dess relation till konflikt och legitimitet. Ett viktigt delsyfte är att bidra med kunskap om hur styrningen skulle kunna utvecklas för att stärka parkeringsinstrumentets användning, utan att äventyra politikens och styrningens legitimitet. Forskningen är upplagd som två tematiska delstudier: den första inriktad på styrningen och dess utformning och den andra inriktad på konflikter och legitimitet. I forskningen kombineras kvalitativa och kvantitativa metoder för att åstadkomma både bredd och djup och att för förstå både storleksordningar och komplexitet. Mer specifikt används enkäter, djupintervjuer, dokumentanalys samt fokusgrupper inom de olika delstudierna. Enkätstudierna involverar ett större antal mottagare medan de kvalitativa delarna är upplagda som en flerfallstudie med ett fåtal kommuner. De empiriska studierna involverar både kommunen som organisation och dess aktörer samt medborgare och specifika intressegrupper som engagerar sig i parkeringsfrågor.
Item type: