National Transport Library Research Database

Hur påverkas bilresande och bilinnehav av bättre kollektivtrafik, järnväg och väginvesteringar i stad och land? (The impact of improved transit supply, railways and road investments on car use and ownership in cites and rural areas)

  • Bratt Börjesson, Maria
  • Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statligt forskningsinstitut, 202100-0704
Sponsors, duration, budget: Formas ; 2022-01-01 -- 2024-12-31 ; 2 518 317 kronorRegistration number:
  • Formas 2021-00887
Subject(s): Abstract: Stora offentliga resurser avsätts till infrastruktur och kollektivtrafik i stora delar av världen. Den svenska regeringen avser till exempel att satsa 700 miljarder kronor på ny och befintlig infrastruktur enligt gällande infrastrukturplan för perioden 2022-2033. Utöver detta subventioneras kollektivtrafiken med runt 25 miljarder kronor årligen. Detta är stora summor, men ändå små i jämförelse med de resurser som individer och företag allokerar till transporter. Att transportsektorn är välfungerande är centralt för tillväxt och välfärd i ett modernt samhälle, eftersom den är fundamental för alla andra sektorer.  God tillgänglighet inom och mellan städer blir allt viktigare i en tid där specialiserings- och innovationskluster spelar en allt större roll för regionernas attraktivitet, produktivitet, tillväxt och hållbarhet.Samtidigt är de negativa effekterna av vägtransporter - utsläpp, trängsel, olyckor, och buller tydliga. Att balansera de positiva och negativa effekterna av vägtransporter är därför en allt viktigare fråga för miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Detta sammanfattas av det transportpolitiska målet som strävar efter en hög, kostnadseffektiv och säker tillgänglighet med så låga klimat- och hälsofarliga utsläpp som möjligt, på landsbygd så väl som in storstadsområden.Stora ansträngningar och stora offentliga resurser avsätts därför till kollektivtrafikförsörjning och utökad järnvägskapacitet. Många ifrågasätter dessutom huruvida ökad vägkapacitet är förenligt med målet om en hållbar tillgänglighet i hela landet. I gällande infrastrukturplan satsas över 80 procent av resurser till ny infrastruktur på järnväg. Ändå fyller vägtransporter uppenbarligen en viktig roll i transportsystemet, särskilt för individer och företag på landsbygden, i mindre städer, mellan städer och i förorter, särskilt för resor i lågtrafik. Till exempel utförs cirka 90 procent av de totala motoriserade persontransporterna i Sverige på väg (och något mer i EU) och ungefär 10 procent på spår. Dessutom utgår Trafikverkets och klimatpolitiska rådets strävan om det transporteffektiva samhället ifrån att ökad bebyggelseförtätning kan minska vägtrafiken, genom minskade transportavstånd och ökade förutsättningar för cykling, gång och kollektivtrafik. Men en sådan förtätning kan också ha negativa effekter för mer perifera kommuner.Detta projekt syftar till att besvara tre delfrågor. Den första är huruvida ett ökat utbud av kollektivtrafik minskar bilresandet och bilinnehavet.  Den andra är huruvida investeringar i vägar ökar bilresandet och bilinnehavet. Den tredje är huruvida ökad urbanisering, dvs täthet, minskar bilresandet och bilinnehavet.Det finns en mängd studier som försökt besvara dessa frågor genom analyser och modellskattningar mestadels baserade på tvärsnittsdata. Effekterna som skattas har varierat avsevärt vilket tyder på metodproblem. Det kan också bero på att transportsystemet fungerar olika i olika delar av välden, med större sociala skillnader och bilberoende i USA och Sydamerika, där flera studier har genomförts, än i Europa. Huvudproblemet har varit att tvärsnittsdata bortser från urvalsbias eller rumslig sortering: att individer med en relativt högre preferens för att använda kollektivtrafik tenderar att lokalisera sig på platser med god tillgänglighet för kollektivtrafik. Och omvänt att individer med en relativt högre preferens för att använda bil tenderar att lokalisera sig på platser med god tillgänglighet för bil. I detta projekt kommer vi undan en sådan potentiell urvalsbias genom att använda paneldata och fixa effekter som kontrollerar för individers olika preferenser för kollektivtrafik och bil. Vi följer individer över tid, och analyserar huruvida deras bilresa förändras i takt med att väg- och kollektivtrafikutbudet förändrats. Abstract: This project aims to answer three questions: whether i) improved public transport reduces car use and car ownership ii) investments in roads increase car use and car ownership iii) increased urbanization, density, reduces car use and car ownership. We will regress temporal changes in car use (or car ownership) on temporal changes in public transport supply (including train) and temporal changes in road infrastructure.We reduce the methodological problems in the previous literature by applying micro panel register data covering all individuals in the Mälardalen region (a third of the Swedish population) 1997-2017, providing a large data set free from sample selection, covering dense and rural areas. This implies that endogeneity problems and spurious correlation, present in most earlier studies, are substantially reduced because we can control for population changes and self-selection (spatial sorting). The data provided by SCB is a register database covering all adult citizens. It includes income and other socio-economic variables, coordinates for households’ and jobs’ locations, car ownership and yearly car travel distance from car inspections.  It does not include any measure of road accessibility or public transport supply. We build such data, based on a detailed representation of the transport system at three points in time, 1997, 2006 and 2017, measuring travel times by all modes using the Trafikverkets’ transport model from these years. 
Item type: