National Transport Library Research Database

Stadens närhet: till vad och för vem? Den hållbara tillgänglighetens långsiktiga utveckling och sociala fördelning i svenska stadsregioner (Urban proximity: to what and for whom? The long-term development and social distribution of sustainable accessibility in selected Swedish urban regions)

  • Elldér, Erik
  • Göteborgs universitet, Universitet eller högskola, 202100-3153
Sponsors, duration, budget: Formas ; 2021-09-01 -- 2025-08-31 ; 2 591 048 kronorRegistration number:
  • Formas 2021-00075
Subject(s): Abstract: Människors möjligheter att nå viktiga verksamheter i vardagen, som arbete, service, vård och kultur, är centrala för såväl hushållens välfärd som för städers funktion och attraktivitet. Ett överordnat mål i samhälls- och trafikplaneringen är därför att förbättra den geografiska tillgängligheten för medborgarna. Traditionellt har det skett genom att öka rörligheten, inte minst framkomligheten med bil. Skiftet till en planering för hållbara städer fokuserar dock i allt större utsträckning aspekter som närhet och lokalisering som viktiga medel att öka människors tillgänglighet i vardagen. Förtätning av bebyggelse och blandning av verksamheter är ledstjärnor i arbetet. Ökad uppmärksamhet ges till långsammare och aktiva färdmedel som gång och cykel. Ett viktigt motiv för skiftet i planeringsfokus – från rörlighet till närhet – hänger samman med den ekologiska hållbarheten. Det handlar om att reducera transporternas utsläpp av växthusgaser, kväveoxider, partiklar etc., transporternas energiförbrukning, samt, inte minst, att minska trängsel och konkurrens om mark i våra städer. Men även de sociala hållbarhetsaspekterna är viktiga att hålla i minnet när en analyserar frågor om tillgänglighetens villkor, former och innebörd i människors vardag och välfärd. De sociala dimensionerna har hittills fått jämförelsevis lite uppmärksamhet i såväl forskning som praktisk samhällsplanering för ökad hållbarhet. Få studier närmar sig konkret frågan om den socialt hållbara tillgänglighetens innehåll och fördelning – inte minst i vilken utsträckning rådande trender går i en hållbar riktning för olika grupper i befolkningen och i olika kontexter. En angelägen forskningsuppgift är då att kartlägga tendenser i den hållbara tillgänglighetens utveckling över tid för olika grupper i befolkningen. Det förutsätter utveckling av metoder som också kan tjäna som verktyg för analys av eftersatta behov och uppföljning av stadsbyggnadsåtgärder som syftar till att påverka människors tillgänglighet i vardagslivet. Syftet med detta projekt är därför att undersöka hur en socialt och miljömässigt hållbar tillgänglighet utvecklats under en längre period (mellan 1990–2017) i utvalda svenska stadsregioner. Vilka grupper får en ökad tillgänglighet, till vilka verksamheter och med vilka förflyttningsmedel, är de överordnade frågor som analyseras. Vi undersöker möjligheterna för olika socialgrupper att genom närhet och användning av långsammare färdmedel (fots och cykel) få tillgång till viktiga verksamheter i vardagen och hur den förändras över tid. Vi prövar också om förändringarna beror på omlokalisering av verksamheter (målpunkter som t.ex. koncentration av detaljhandel i externa köpcentrum) och/eller förändringar i befolkningens bosättningsmönster (t.ex. stadsutglesning, segregation) och demografiska sammansättning (t.ex. åldrande). Metodmässigt utnyttjas longitudinella registerdata över totalbefolkningen (årligen uppdaterade sedan 1990) med mycket hög geografisk upplösning som även ger möjligheter att identifiera lokaliseringen av boende och olika verksamheter. Registerdata kompletteras med information om olika typer av förflyttningsmöjligheter med hjälp av ett särskilt utvecklat tillgänglighetsverktyg som bl.a. fångar restider med olika transportslag. Analyserna sker med hjälp av geografiska informationssystem, GIS, i kombination med multivariata statistiska metoder.Abstract: Accessibility in terms of individuals’ possibilities to reach important amenities in everyday life such as jobs, services and leisure, is fundamental for individual’s quality of life as well as the attractiveness and functioning of cities. A key goal in transportation and land use policy and planning is thus to improve accessibility – traditionally by increasing individual mobility (car-use). However, the ongoing shift towards sustainable planning and development puts stronger emphasis on enabling ‘accessibility by proximity’; e.g. promoting denser cities, slower modes (walking, biking) and reducing transport related emissions. However, in this changing situation the social dimensions of sustainability need increased attention. The aim of the project is to examine social changes in sustainable accessibility within selected Swedish cities over a longer period (1990-2017). Who gains better access, where, to what activities, and by what means, are the essential questions raised. We investigate the changing opportunities for different social groups to get access to amenities important in everyday life – by locational proximity and slower modes. We analyze to what extent actual changes are explained by the (re)location of amenities (e.g. retail clustering) and geographical population changes (e.g. urban sprawl, segregation). Quantitative data and methods are used, including longitudinal register data of the total population each year, GIS and multivariate statistical analysis.
Item type: