Abstract: Att skapa mer robusta och tillförlitliga kollektivtrafiksystem är grundläggande för att städerna ska kunna förbättra sin tillgänglighet, konnektivitet och livskvalitet. Men det finns fortfarande en brist på kapacitet inom framför allt myndigheterna när det gäller innovativa metoder för att minimera sårbarheten och effekterna av störningar. Traditionellt sett söks lösningar för att mildra konsekvenserna av störningar inom själva kollektivtrafiksystemet: spårvagnar kan omdirigeras runt den plats där störningen inträffade, eller så används ersättningsbussar för att transportera passagerare mellan de delar av systemet som fortfarande är i drift. Under de senaste åren har dock en mängd nya alternativ till delad mobilitet införts i många städer, t.ex. (e-)cyklar, e-scootrar och tjänster som Uber. Tillgången till dessa delade mobilitetsalternativ kan potentiellt bidra till att mildra effekterna av störningar i kollektivtrafiken genom att ge passagerarna ytterligare kapacitet och alternativa resealternativ under en störning. Städerna behöver dock en integrerad och samarbetsinriktad strategi där alla tillgängliga transportsätt och tjänster samordnas för att hjälpa till att hantera störningarna. När alla dessa transportsätt samarbetar kan de användas optimalt. Dessutom krävs det nya affärsmodeller där kollektivtrafikleverantörer kan reservera eller kräva en viss kapacitet för var och en av dessa tjänster för nödsituationer, och där t.ex. taxi- och samåkningstjänster kan samordna sina tjänster under den tid som störningen varar, för att minimera konsekvenserna för passagerarna. Projektet är en pilotstudie som syftar till att lösa följande nyckelfrågor: 1. Kan taxi, samåkning, bussar, mikromobilitet och cykel samarbeta för att minimera konsekvenserna för resenärerna av allvarliga störningar i kollektivtrafiken? 2. Vilken är den bästa rollen för var och en av dessa tjänster i samarbetet? 3. Hur bör styrningsstrukturen och affärsmodellerna utformas för att maximera värdet av robusthet och motståndskraft när olika transportsätt och tjänster samordnar störningsrespons? 4. Hur påverkar användningen av delade mobilitetsalternativ för att mildra störningar inom kollektivtrafiken jämlikhet och tillgänglighet för drabbade passagerare?Abstract: Creating more robust and reliable public transport systems is fundamental for cities to be able to improve their accessibility, connectivity and quality of life. But there is still a lack of capacity, especially in the authorities, in terms of innovative methods to minimize the vulnerability and impact of disruptions. Traditionally, solutions to mitigate the consequences of disruptions are sought within the public transport system itself: trams can be rerouted around the location where the disruption occurred, or replacement buses are used to transport passengers between the parts of the system that are still in operation. In recent years, however, a number of new alternatives to shared mobility have been introduced in many cities. The availability of these shared mobility options can potentially help mitigate the effects of public transport disruptions by providing passengers with additional capacity and alternative travel options during a disruption. However, cities need an integrated and collaborative approach where all available transport modes and services are coordinated to help manage the disruptions. When all these modes of transport work together, they can be used optimally. In addition, new business models are required where public transport providers can reserve or require a certain capacity for each of these services for emergencies.The project is a pilot study that aims to solve the following key questions:1. Can taxis, carpooling, buses, micromobility and bicycles work together to minimize the consequences for travelers of serious disruptions in public transport?2. What is the best role for each of these services in the collaboration?3. How should the governance structure and business models be designed to maximize the value of robustness and resilience when different transport modes and services coordinate disruption response?4. How does the use of shared mobility options to mitigate public transport disruptions affect equity and accessibility for affected passengers?