Abstract: Syftet är att fördjupa och utveckla den studie som redovisas i den av Vägverket finansierade licentiatavhandlingen, se Westford (2003). Fördjupningen innebär att den empiriska studien av barnfamiljer även omfattar barnens aktiviteter. Barnens behov och aktiviteter är i hög grad styrande för föräldrarnas val av bostad, aktiviteter och resmönster. Föräldrarnas livsvillkor utgör samtidigt villkor för barnens aktiviteter och rörlighet. Studien ska synliggöra den urbana miljöns betydelse i detta samspel. Med begreppet urban miljö betonas vikten av att se till såväl fysiska och funktionella strukturer, som till det sociala och miljömässiga innehållet i bebyggelsen. Det innebär att inte enbart utgå från resbeteendeteorin och betydelsen av avstånd till olika målpunkter, utan att lika mycket beakta stadsbyggnadsteorin och miljöpsykologin. Dessa ämnen behandlar egenskaper i byggd miljö som orienterbarhet, trivsel och socialt liv. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder används: En postenkät till barnfamiljer i ett flertal olika bebyggelseområden, en fokusgrupp, samt dokumentation av urban miljö, inklusive utomhusaktiviteten i områdena.
Utvecklingen av den tidigare frågeställningen omfattar en analys av hur kunskaper om effektsamband mellan urban miljö och resbeteendet kan komma till användning i planering och utformning av urbana strukturer och miljöer. Analysen görs mot bakgrund av utvecklingen av planeringen, från den instrumentella och offentligt styrda bebyggelse- och trafikplaneringen, till en planering med större inslag av privata initiativ och förhandlingsplanering. Det är bland annat fråga om vilka element i urban miljö och i vilken geografisk skala, som privat respektive offentlig kontroll över utformning och användning kan rekommenderas, med hänsyn till de transportpolitiska målen om tillgänglighet, miljö och trafiksäkerhet.