Abstract: Förseningar i tågtrafiken leder till minskad efterfrågan och samhällsekonomiska kostnader. Ett sätt att förbättra punktligheten, och på så vis öka resefterfrågan, är att göra tidtabellen mer robust. Det kan dock innebära något längre restider än idag vilket i sin tur kan ha negativ inverkan på resefterfrågan och därmed även samhällsnyttan. De metoder som existerar i litteraturen för robust tidtabelläggning är heller inte helt tillämpbara för svenska förhållanden, vilket utgör ett praktiskt hinder, då de antar att trafiken antingen är periodisk eller icke-periodisk. Det här projektet har därför två huvudsakliga målsättningar. Det första målet är att formulera en modell för robust tidtabellsläggning av semi-styva tidtabeller (tidtabeller med både periodisk, nästan periodisk, och icke-periodisk trafik). Det andra målet är att formulera en modell för att beräkna samhällsnyttan av att förbättra tidtabellers robusthet där särskilt kostnaden av längre restider ställs mot nyttan av bättre punktlighet.Abstract: Delays in train traffic lead to reduced demand and societal costs. One way to improve punctuality, and thereby increase travel demand, is to make the timetable more robust. However, this may lead to increased travel times, which in turn may have a negative effect on travel demand and the societal benefit. The methods that exist in the literature for robust timetabling are also not fully applicable to Swedish conditions as they assume that the traffic is either periodic or non-periodic. This project therefore has two main objectives. The first goal is to formulate a model for robust semi-periodic timetabling (schedules with both periodic, near-periodic, and non-periodic traffic). The second goal is to formulate a model to calculate the societal benefit of improving the robustness of timetables where, in particular, the cost of longer journey times is set against the benefit of better punctuality.