Abstract: Vägar bryts ned av tung trafik, tjäle och dubbdäcksslitage m.m. Nedbrytningen uppträder i beläggningen i form av förändrade funktionella egenskaper, t.ex. spårbildning, sprickbildning och ojämnheter m.m. Funktionella egenskaper hos en vägyta försämras kontinuerligt under vägens livstid, fram till dess att man vidtar en förbättringsåtgärd.
Med dagens modell för dimensionering av vägar (ATB VÄG), kan man inte i förväg beräkna den kontinuerliga nedbrytningen av en vägytas funktionella egenskaper. Dimensionering av en väg bygger idag på att olika material uppfyller vissa minimikrav. Tjocklekarna på beläggning och obundna överbyggnadslager är de viktigaste faktorerna för att beräkna en vägs livslängd. Det är därför svårt att tillgodogöra sig bättre egenskaper hos material, som asfalt, obundna bär- och förstärkningslager, samt stabiliserade terrassmaterial m.m.
Det är svårt att optimera beläggningens livslängd med hänsyn till den verkliga bärigheten hos de obundna lagren i kombination med beläggningens tjocklek. En metod för att praktisk utföra en sådan optimering håller på att valideras i NordFoU projektet ”Pavement Performance Models; Project Level”.
Ett annat problem vid vägbyggnad är att utförandet under produktionen betyder mycket för den slutliga kvalitén på en vägs överbyggnad. Med dagens krav behöver en entreprenör bara se till att vissa minimikrav uppfylls. En extra arbetsinsats, som inte kostar mycket, ibland kanske ingenting alls, kan leda till stora förbättringar i vägens slutliga kvalitet. Med dagens regelverk är det svårt att skapa några incitament för att utveckla en bättre kvalitet, eftersom det är svårt att bedöma hur mycket bättre alternativa konstruktioner är. Idag saknar också entreprenören incitament för att genom en bättre produktionsteknik åstadkomma en bättre kvalitet än den s.k. beställda kvalitén.
Detta projekt ingår som en del i en handlingsplan, som syftar till att implementera ny kunskap inom vägteknikområdet. Handlingsplanen innehåller följande delar:
• Kunskap hos branschens aktörer. För detta behövs utbildning. I Västsverige bedrivs sedan sex år en bred utbildning av konsulter, entreprenörer och beställare.
• Incitament för att utbilda personal. Det skall vara ekonomiskt lönsamt att höja kunskapsnivån i ett företag. Detta projekt är en del i en sådan handlingsplan. Incitament kan erhållas genom en mätbart bättre kvalitet, som ger en totalt sett lägre livscykelkostnad, värderas ekonomiskt.
• Ett gott samarbete (ett Vinna – vinna koncept) mellan beställare och entreprenör. Detta kan gynnas av att en vinst p.g.a. lägre livscykelkostnad eller optimerad konstruktion, minus verkliga kostnader för att åstadkomma detta, delas mellan beställare och entreprenör.
• Mätmetoder för att bevisa den bättre kvalitén. Plattbelastning på obundna lager, samt den i Europa normerade metoden med triaxialtest används för att få indata till ett simuleringsprogram för beräkning av framtida funktion.
• En beräkningsmodell, som kan använda mätningar från platsen för att räkna ut nedbrytning och livslängd hos en vägkonstruktion. Resultatet av en sådan beräkning av framtida funktion kan användas för att värdera livscykelkostnaden. En sådan beräkningsmodell håller på att valideras i NordFoU projektet ”Pavement Performance Models; Project Level”.