Abstract: För att skydda våra broar mot fukt och klorider använder vi tätskikt på ovansidan av brobaneplattorna. Tätskikten är placerade under beläggningen och det är idag svårt att avgöra deras tillstånd utan att dels störa trafiken men också genom att man för att kontrollera tätskiktet behöver ta upp hål i beläggningen, fönsterprov. Dessa fönsterprov ger dessutom bara en lokal kunskap om tätskiktets funktion. Tätskiktsbyten sker ungefär var 30:e år på en bro och då är påverkan på trafiken omfattande. Genom att utveckla en oförstörande metod för att kontrollera tätskiktens funktion möjliggörs digital tillståndsbedömning som kan ligga till grund för ett tillståndsstyrt underhåll. Behov av underhåll kan avgöras utifrån mätningarna och åtgärder kan begränsas. Vi skulle alltså få bättre kunskap om tätskiktens tillstånd och inte behöva byta dem tidigare än vad som är nödvändigt eller byta för sent och får allvarliga betongskador. Projektet består i att utveckla en metodik för att mäta och utvärdera tätskikts funktion på brobaneplattor av betong. Den teknik som används ska vara oförstörande och kontrollen ska kunna ske utan att omgivande trafik påverkas. Metoden ska kunna användas på broar med olika typer av beläggningsuppbyggnader som kan vara alltifrån tunnare asfaltsbeläggningar till asfaltbeläggningar med underliggande obundna lager. Beläggningstjockleken kan variera över en bros yta och mättekniken ska kunna hantera detta. De varianter av tätskikt som ska kunna kontrolleras är tätskiktsmatta och asfaltmastix med gasavledande nät. Mätningen ska vara yttäckande och fungera även i kloridhaltig miljö. Utifrån de resultat som mätningarna ger ska en metodik för utvärdering av upptäckta avvikelser tas fram så att skadorna kan graderas enligt Trafikverkets inspektionsmetodik. I förlängningen kan data från mätningarna användas för att bygga upp kunskap om hur tätskikten åldras och med vilka intervall de behöver bytas.
Abstract: Our bridges are protected from moisture and chlorides by waterproofing layers. The waterproofing are placed under the coating and it is today difficult to determine their condition without interfering with the traffic, but also by the need to open holes in the coating. Furthermore, these tests provide only a local knowledge of the function of the waterproofing. We exchange the waterproofing approximately every 30 years and the impact on traffic is then extensive. By developing a non-destructive method to check the waterproofing’s function, we could gain better knowledge of its condition and not have to replace them earlier than necessary or replace them too late and receive severe concrete damage. The project consists of developing a methodology for measuring and evaluating the function waterproofing on concrete bridge slabs. The technology used should be non-destructive and the control should be possible without affecting surrounding traffic. The method should be applicable to bridges with different types of pavement structures, which can range from thinner asphalt pavements to asphalt pavements with underlying unbound layers. The coating thickness may vary over the surface. The types of waterproofing that can be checked are waterproofing mats and asphalt mastic with gas-conducting grids. The measurement must be comprehensive and also work in a chloride-containing environment. Based on the results of the measurements, a methodology for evaluating detected deviations shall be developed so that the damage can be graded according to the Swedish Transport Administration's inspection methodology.