National Transport Library Research Database

Kunskapsunderlag för bättre samverkan vid planering och genomförande av svensk BRT (Knowledge base for better collaboration in planning and implementation of Swedish BRT)

Sponsors, duration, budget: Trafikverket ; 2020-09-01 -- 2024-06-30 Registration number:
  • Trafikverket 2020/24893
Subject(s): Online resources: Abstract: Högkvalitativa bussystem, såsom Bus Rapid Transit (BRT) är viktiga för att bättre utnyttja befintlig kapacitet i vägtransportsystemet, samt för att möjliggöra överflyttning av bilresor till kollektivtrafiken och därmed bidra till ett transporteffektivt samhälle. Flera satsningar på att förbättra busstrafiken har genomförts eller är på väg att genomföras i svenska städer. Erfarenheten från flera av dessa satsningar visar dock att implementering av BRT är svårt. Detta beror exempelvis på att olika intressenter har olika föreställningar om vad BRT innebär i en svensk kontext. Intressenter såsom kommuner, kollektivtrafikmyndigheter, operatörer och Trafikverket har ofta olika ambitionsnivå och därmed olika syn på vilka åtgärder som behövs för att åstadkomma betydande kvalitetsförbättringar av busstrafiken. De guidelines för svensk BRT som har utvecklats är för vaga i konkreta planeringssituationer. Det finns därför en risk att genomförda satsningar präglas av kompromisslösningar som innebär att den tänkta kvalitetshöjningen och därmed potentialen för överflyttning av resande till kollektivtrafiken uteblir. Det finns alltså ett behov av att utveckla kunskapsunderlaget för planering och genomförande av BRT-satsningar som bidrar till och passar in i ett mer transporteffektivt samhälle. En viktig del av ett sådant kunskapsunderlag är att utvärdera vilken typ av lösningar som genomförda BRT-satsningar i Sverige har utmynnat i, avseende exempelvis framkomlighet, prioritet, turtäthet, bekvämlighet och andra viktiga faktorer som påverkar busstrafikens attraktivitet. Den här typen av kunskap kan sedan ställas i relation till de resurser som satsats på att genomföra förbättringarna. Eftersom såväl planering som genomförande av BRT förutsätter samverkan mellan olika aktörer behövs även mer kunskap om vad som ligger till grund för de beslut som fattas. Det finns idag inte någon systematisk kunskap om samarbetsformer för att genomföra BRT i Sverige, eller vilka för och nackdelar det finns med olika samarbetsformer. Det föreslagna projektet bygger på kunskapsbristerna kring BRT som finns på fyra viktiga områden: 1. Behov av kunskap om BRT i ett svenskt sammanhang. Hur kan en gemensam förståelse av vad BRT innebär i en svensk kontext förankras och konkretiseras? 2. Vilken kvalitet på lösningar har genomförda satsningar i svenska städer lett till? Hur skiljer sig kvalitet och funktion mellan olika genomförda och planerade satsningar i svenska städer? 3. Varför skiljer sig kvalitet och funktion på BRT mellan olika städer? Hur påverkar olika typer av samverkan och samarbetsformer de beslut som fattas i planerings- och genomförandeprocesser? 4. Hur kan man skapa god och fungerande samverkan mellan de olika aktörer som är inblandade i planering och genomförande av BRT i Sverige? Abstract: High-quality bus systems, such as Bus Rapid Transit (BRT) are important to better utilize existing capacity in the road transport system, as well as to enable a modal shift from cars and thus contribute to a transport-efficient society. Several efforts to improve bus services have been implemented or are in the process of being implemented in Swedish cities. However, experiences from several of these initiatives shows that implementation of BRT is difficult. This is because, for example, different stakeholders have different conceptions of what BRT means in a Swedish context. Stakeholders such as municipalities, public transport authorities, operators and the Swedish Transport Administration often have different levels of ambition and thus different views on what measures are needed to achieve significant quality improvements in bus services. The guidelines for Swedish BRT that have been developed are too vague in concrete planning situations. Consequently, there is a risk that implemented investments are characterized by compromise solutions, which means that the intended quality increase and thus the potential for modal shift are absent. Thus, there is a need to develop knowledge about planning and implementing BRT initiatives that contribute to, and fit into a more transport-efficient society. An important part of such knowledge is to evaluate the type of solutions that implemented BRT initiatives in Sweden have resulted in, for example, concerning accessibility, priority, frequency, convenience and other important factors that affect the attractiveness of bus services. Since both planning and implementation of BRT assume collaboration between different actors, more knowledge is also needed about the basis for the decisions that are made. There is currently no systematic knowledge of forms of collaboration for implementing BRT in Sweden, or what are the advantages and disadvantages of different forms of collaboration. The proposed project is based on the lack of knowledge about BRT, which is found in four important areas: 1. Need for knowledge of BRT in a Swedish context. How can a common understanding of what BRT means in a Swedish context be concretized and anchored with relevant actors? 2. What quality of solutions have implemented BRT investments resulted in? How does quality and function differ between different implemented and planned investments in Swedish cities? 3. Why does the quality and function of BRT differ between different cities? How do different forms of collaboration influence the decisions made in planning and implementation processes? 4. How can well-functioning collaboration be created between the various actors involved in planning and implementing BRT in Sweden?
Item type: