Abstract: Världen blir alltmer osäker och nya hot växer fram för både företag och samhällen. Tre breda, långsiktiga trender är viktiga drivkrafter bakom utmaningarna: klimatförändring-arna, den geopolitiska instabiliteten och digitaliseringen med dess tillhörande cyberhot. Dessa kan var för sig – men framför allt tillsammans – orsaka betydande störningar i leveranskedjor, handelsmönster och samhällstjänster samt även leda till urholkning av äganderätt och social tillit. Detta utgör hot för enskilda företag men kan också allvarligt skada grundläggande samhällsfunktioner och intressen – i fred, kris och krig. Som svar på detta behöver företag, sektorer och samhällen bygga resiliens, "förmåga att återhämta sig från eller enkelt anpassa sig till motgångar eller förändringar" (Merriam-Webster). Resiliens står idag högt upp på många företags- och samhällsagendor, men det finns osäkerhet kring definitioner, mål och prioritering i förhållande till andra risker och mål. Det är också oklart för många aktörer vilka strategier och konkreta åtgärder som är mest effektiva – och som kan bygga motståndskraft över olika risktyper – samt hur privat och offentlig sektor bäst kan samarbeta för ökad resiliens i ett öppet marknadssamhälle. Utmaningarna är komplexa och dess lösningar kräver ett systemperspektiv avseende såväl förändringsdrivare, aktörer, sektorer och geografiska nivåer. Projektets syfte är att undersöka hur resiliens praktiskt kan uppnås på företagsnivå, sektornivå och samhällsnivå – utifrån de tre förändringsdrivarna klimat, geopolitik och digitalisering – samt vilka konsekvenserna är för marknadssamhället i stort. Dessa frågor är i hög grad aktuella, men är relativt outforskade ur ett akademiskt perspektiv. Arbetet utgår från ett systemperspektiv och en tvärvetenskapligt ansats som kombinerar insikter och koncept från miljövetenskap, militärvetenskap, data- och systemvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi och statsvetenskap. Empiriskt fokus är Sverige och kombinerar offentligt tillgängliga data med intervjuer. Två typer av sektorer studeras: en med huvudsakligen offentligt ägd infrastruktur och en blandning av privata och offentliga aktörer (elförsörjning och/eller järnvägstransporter) samt en utan betydande offentligt ägande (finansiella tjänster och/eller livsmedelsförsörjning). En jämförelse med lösningar och arbetssätt i andra nordiska länder kan tillkomma beroende på finansiering.
Abstract: The world is becoming less predictable and new threats are emerging for both individual firms and societies. Three broad and long-term trends are among the most important drivers of these challenges: climate change, geopolitical instability, and digitalization with its related cyber threats. These can one by one—and above all collectively—cause significant, disruptions to supply chains, trading patterns, and public services but also cause erosion of property rights and social trust. This constitutes threats to individual firms but can also cause significant harm to societal functions and interests—in peace, at times of crisis or war. In response, firms, sectors, and societies need and seek to build resilience, the “ability to recover from or adjust easily to misfortune or change” (Merriam-Webster). Resilience is a term that is high up on many corporate and societal agendas, but uncertainty exists as to definitions, targets, and prioritization relative to other risks and objectives. It is also unclear to many actors which concrete resilience measures are most effective—and serve best across different risk types—and how the private and public sectors can best work together in the context of contemporary market-based society. The challenges are complex, and a system-wide understanding is required to address them, across change drivers, actors, sectors, and geographical levels. The project’s purpose is to investigate how resilience can be practically achieved at and across firm, sectoral, and societal levels—in the face of the three change drivers climate, geopolitics, and digitalization—and the implications for the market society at large. While these issues are highly current, they are relatively unexplored in academic research. The project takes a systems perspective and an interdisciplinary approach that combines insights and concepts from environmental science, military science, computer and systems science, business administration, economics, and political science. The empirical focus is Sweden using data from publicly available sources complemented by primary interviews. The study covers two types of sectors: one with largely public infrastructure and a mix of private and public actors (electricity supply and/or railways) and one without significant public ownership (financial services and/or food supply). A comparison of solutions and approaches in other Nordic countries may be added subject to funding.