Abstract: När Trafikverket börjar använda TPS istället för TrainPlan kommer detaljeringsgraden i tågplaneringen öka. Detta kommer innebära vissa fördelar, men kommer också leda till nackdelar så som t.ex. att planeringen bli mer komplicerad vilket kan försvåra effektivt automatiskt planeringsstöd. Att olika detaljeringsnivåer har olika fördelar och nackdelar är välkänt (jmf. till exempel RailSys och PRISM). Vilken detaljeringsnivå som behövs för en viss analys beror på vad analysens resultat ska användas till. MIMAs mål är att kartlägga olika detaljeringsnivåers styrkor och svagheter vid tågplanering, samt göra inledande analyser av svårighetsgraden i olika problemställningar rörande planering på mikro- och makronivå. Problemställningar som kan tänkas ingå är t.ex. problem med att översätta mellan makro-och mikro-nivåer, vilka logiska datamodeller som finns i olika system och standarder, hur optimeringsmodeller klarar sig utan t.ex. gångtidsmallar, samt vilken detaljeringsnivå som är önskvärd i olika skeden av planeringsprocessen. Syftet är att bidra med ökad kunskap om vilka insatser som behövs för att planering och planeringsstöd på olika detaljeringsnivåer ska kunna samspela, och därmed bidra till att de effektivitetsvinster som möjliggörs av ny teknik kan realiseras.
Abstract: When Trafikverket starts using TPS instead of TrainPlan, the level of detail considered during the timetable planning process will increase. This is in many ways advantageous, but it also brings challenges. For example, the planning becomes more complicated which may make the introduction of planning support tools with automatic and optimizing timetable generation harder. The fact that different levels of detail have different pros and cons is well-established (cf. for example RailSys and PRISM). The level of detail necessary for an analysis depends on what the results of the analysis are to be used for. MIMA should map out the pros and cons of different levels of detail in railway planning and make an initial analysis of challenges that arise when planning at a micro- or macro-level. Challenges that may be included are e.g. how to move between micro- and macro-level planning, which data models that exists in different systems and standards, how optimization models perform without timing links, and which level of detail that is asked for in the different stages of the planning process. The objective of MIMA is to increase the knowledge about any development steps that are needed for planning technologies at different levels of detail to harmonize, and thereby pave the way for realising efficiency gains enabled by different technological developments.