National Transport Library Research Database

Trafikverkets och Anläggning AMAs metoder för undvikande av tidig sprickbildning i betong – nyutveckling m h t miljökriterier (The Swedish Transport Administration and Construction AMA's methods for avoiding early cracking in concrete - new development with environmental criteria)

  • Nilsson, Martin
  • Luleå tekniska universitet, Universitet eller högskola, 202100-2841
Sponsors, duration, budget: Trafikverket ; 2019-10-01 -- 2024-09-30 Registration number:
  • Trafikverket 2019/103523
Subject(s): Online resources: Abstract: Att minimera förekomsten av temperaturframkallade sprickor i betongkonstruktioner har varit en självklarhet sedan Trafikverket etablerade krav 1994 i dåvarande Bronormen (nu Anl Ama 17, bilaga1) - den ”Svenska prickmodellen”. Sverige är unikt och leder denna utveckling av kravställning, materialprovning, prognosmetoder och åtgärdsinsatser på arbetsplats bl a genom omfattande nationell forskning. De åtgärder som vidtas, baserat på beräkningar för enskilda objekt, har inneburit besparingar på uppskattningsvis 30 miljoner årligen genom minskning av sprickförekomst och optimering av motåtgärderna. Metodiken är baserad på betong med det beprövade Anläggningscementet, som föreskrivs i Trafikverkets konstruktioner. Trafikverket och branschen arbetar nu mot ett hållbarare byggande där nya cement och betong med lägre koldioxidbelastning kommer att användas. Man ställer således krav på kraftig minskad miljöbelastning i byggandet - som delmål ska den redan 2020 vara 15 % lägre jämfört med 2015 (30 % 2025) vilket naturligt innebär att betong med 30 % lägre CO2-belastning bör nyttjas inom kort. En miljöförbättring med 15 % alt 30 % förändrar flera egenskaper hos betongen som den ”Svenska Sprickmodellen” är baserad på. Modellen kan helt enkelt inte kunna tillämpas. Exempelvis kommer två av AMA:s tre analysmetoder (Metod 1 och Metod 2) för begränsning av temperatursprickkor inte längre vara giltiga om Trafikverkets krav ska mötas. (Det uppmärksammas dessutom att metoderna hänvisar till rapporter från 1997 resp 2001, bil 1). Därför måste den ”Svenska Sprickmodellen” skyndsamt omarbetas och uppdateras med nya materialmodeller och materialprestanda för miljövänligare framtida betongkvaliteter. Detta kräver forskning, genom doktorand, och utveckling, genom erfarna seniorforskare. I aktuell utvecklingsdel sker omarbetningen i laboratoriet med inmätning av betongegenskaper i förbättrade och kvalitetssäkrade försöksmetoder samt efterföljande noggranna analysmetoder. Omarbetning sker av delmoment i den ”Svenska Sprickmodellen”, vilka efter kontroll i tillämpningar, inarbetas i nya AMA - avsnitt. Resultaten presenteras i separata rapporter - ersättande de nästan 20 år gamla ovan – och i rekommendationer i handbokstexter, i seminarier samt i vetenskapliga tidskrifter. En tydlig uppgradering av kompetens kommer att ske inom området. Utförandet förenklas, sprickmotverkande åtgärder optimeras, miljövänliga lösningar premieras och förtjänst kan höjas. Metodiken får en större spridning i branschen och skulle faktiskt kunna bli en exportvara. Men framförallt kan man – istället för att avbryta användandet - nu fortsätta att tillämpa metodiken.
Item type: