Abstract: Bakgrund. Det är väl känt att flygtrafikledning kräver ett robust sociotekniskt system. Ryggraden i ett sociotekniskt system är en robust flygledare. Arbetsförhållanden som över-och underbelastning och dåligt utformade arbetspassscheman kan dock påverka individens robusthet. Fatigue är det underliggande primära fenomenet som anses vara en säkerhetsrelaterad faktor inom luftfarten där samspelet mellan människan, ny teknik och nya organisationsformer inte är klarlagt. Forskningsfrågor. Den pandemiska situationen har lett till en betydande minskning av trafiken, vilket resulterar i en låg arbetsbelastning, vilket i sin tur bidrar till ATCO-fatigue. Projektets första mål är därför att kvantifiera hur pandemirelaterad låg arbetsbelastning påverkar ATCO-fatigue i en operativ miljö. En utgångspunkt har redan fastställts i ett tidigare projekt. Uppgifter från det tidigare projektet tyder dessutom på att en tjänstgöringslista som är anpassad till utmattning skulle kunna minska effekterna av utmattning. Detta behöver bekräftas i praktiken. För det tredje kommer vi att genomföra en studie på tornarbetsplatsen (Stockholm-Arlanda) för att analysera fatigue situationen i en annan miljö. Slutligen vill vi vidareutveckla en kontaktlös metod för övervakning av Fatigue. Vi kommer därför att registrera deltagarnas ögonblinkhastighet och blinkfrekvens som ett alternativt mått till konventionella fatigue mätningar. Metod. Vi kommer att genomföra flera fältstudier för att övervaka operativ fatigue hos ATCO:s i en operativ miljö. Den undersökningsdesign som utvecklades i det tidigare projektet kommer att användas i alla undersökningar, vilket är nödvändigt för att möjliggöra korsvisa jämförelser. Förväntat resultat. Vi kommer att få veta vilket inflytande Covid-19 har på ATCO-fatigue, om fatigue kan minskas genom en anpassad tjänstgöringsplan och hur fatigue manifesteras i en tornmiljö. Vi kommer också att veta om en kontaktlös utmattningsmätning är möjlig för övervakning av operativ fatigue. Med hjälp av resultaten kommer vi att bidra till kunskap om utmattning, medvetenhet om utmattning och framtida flygsäkerhet. Slutsatserna kommer också att kunna tillämpas på andra transportslag och säkerhetskritiska uppgifter som kräver robusta operatörer.
Abstract: Background. It is well known that air traffic control requires a robust socio-technical system. The backbone of a socio-technical system is a robust air traffic controller (ATCO). However, working conditions such as work overload and underload and poorly designed duty rosters can affect individual robustness. Fatigue is the underlying primary phenomenon that is considered a safety-related factor in aviation but is not yet well understood. Research Questions. The pandemic situation has led to a significant reduction in traffic, resulting in a low workload, which in turn contributes to ATCO fatigue. The first objective of the project is therefore to quantify the impact of pandemic-related low workload on ATCO fatigue in an operational setting. A baseline has already been established in a preceding project. Furthermore, data from the previous project suggests that a fatigue-friendly duty roster could reduce fatigue effects. This needs to be confirmed operationally. Thirdly, we will conduct a study in the tower workplace to analyse the fatigue situation in a different environment. Finally, we aim to further develop a contactless fatigue monitoring method. Hence, we will record participants' eye blink velocity and blink rates as an alternative measure during conventional fatigue measurements. Method. We will conduct several field studies to monitor operational fatigue with ATCOs in an operational environment. The study design developed in the preceding project will be used in all studies, which is necessary to allow cross-comparison. Expected Outcome. We will know what influence Covid-19 has on ATCO fatigue, whether fatigue can be reduced by a fatigue-friendly roster and what the fatigue situation is in the tower environment. We will also know whether a contactless fatigue measurement is possible for operational fatigue monitoring. With the results we will contribute to fatigue knowledge, fatigue awareness and future safety. The conclusions will also be applicable to other modes of transport and safety-critical tasks that require robust operators.