Abstract: För Trafikverket som verksamhetsutövare över statliga vägar och järnvägar, ska skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått vidtas som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (2 kap. 2,3 §§ MB). De skyddsåtgärder som Trafikverket för närvarande har rådighet över för att minska exponering för luftföroreningar, samt de allvarliga hälsoeffekter som detta medför, räcker inte för att uppnå lagstadgade miljökvalitetsnormer (MKN) och preciseringar i miljökvalitetsmålet Frisk luft som reglerar höga halter av skadliga luftföroreningshalter. Höga skärmar skulle kunna vara ett åtgärdskomplement där rådande åtgärder inte är tillräckliga och/eller där det samtidigt råder en exponering för höga bullernivåer. Projektet syftar till att med hjälp av mätningar och beräkningar undersöka höjd på och utformning av skärmar så att skärmar längs med högtrafikerade vägar minskar höga halter av luftföroreningar. Målen är att kvantifiera och ta fram förenklad modell för beräkning av betydelsen av skärmar för luftkvalitet längs med statligt vägnät, samt med hjälp av modell kartlägga befintliga och framtida sträckor där skärmar kan användas som åtgärd. Inledningsvis genomförs en sammanställning av kunskapsläget baserat på en litteraturstudie med fokus på vetenskapliga publikationer under de senaste 20 åren. Baserat på slutsatser i litteraturstudien väljs lämpliga befintliga skärmar ut med olika höjd och utformning. Halter av partiklar, (PM10) kväveoxider (NO) och kvävedioxid (NO2) mäts och beräknas för utpekade skärmar. Halterna jämförs med MKN och preciseringar i miljökvalitetsmålet Frisk luft. Mätningarna valideras därefter med en enklare (Gaussisk) respektive en mer avancerad beräkningsmodell (CFD - Computational Fluid Dynamics). Beräkningar av luftföroreningshalter utförs då på olika avstånd från utpekade skärmar. Om halterna sjunker tillfredsställande, alltså i förhållande till MKN och miljömål, så utförs en nationell kartläggning för att undersöka var det kan vara lämpligt med skärmar som en befintlig och framtida åtgärd. Denna kartläggning genomförs med den förenklade modellen som validerats i projektet. Mätningarna pågår under 3 månader vid varje skärm, varefter beräkningar utförs med enkel och avancerad modell. Resultaten och slutsatser presenteras i en skriftlig rapport och muntligt för berörda på Trafikverket.
Abstract: For the Swedish Transport Administration as an operator of state roads and railways, safeguards, restrictions and precautions must be taken to prevent or counteract that the activity will cause harm or inconvenience to human health or the environment (Chapter 2, 2.3 §§ MB). The safeguard measures currently available to the Swedish Transport Administration to prevent exposure to air pollution, and serious health effects that this exposure lead to, are not sufficient to achieve environmental quality standards (EQS) and the environmental quality target Fresh air that regulates high levels of harmful air pollution levels. High barriers could be a complement where air pollutants are a serious problem and/or where air pollutants and noise coexist. The aim of this project is to investigate the height and design of barriers so that they reduce high levels of air pollution. The goals are to quantify the importance of noise barriers for air quality along state road networks, to develop a simplified model for calculating the importance of noise barriers for air quality and to map existing and future road sections where barriers are possible as a measure. Initially, a review of the state of knowledge is done based on a literature study focusing on scientific publications over the past 20 years. Based on conclusions in the literature study, suitable existing barriers are selected with different height and design. Particles, (PM10) nitrogen oxides (NO) and nitrogen dioxide (NO2) are measured and then calculated for selected barriers. The levels are compared with the environmental quality target Fresh air and EQS. The measurements are then validated with a simpler (Gaussian) and a more advanced (CFD - Computational Fluid Dynamics model) calculation model. Air pollutant concentrations are calculated at different distances from selected barriers. If the pollutant concentration decrease is large, enough in relation to EQS and environmental targets, then a national survey can be performed to investigate where barriers are appropriate as an existing and future action. This mapping is done with the simplified model validated in the project. The measurements are carried out for 3 months at each barrier, after which calculations are performed with a simple and advanced model. The results and conclusions are presented in a written report and orally for those concerned at the Swedish Transport Administration.