National Transport Library Research Database

Fyrstegsprincipens tillämpning i ett transporteffektivt samhälle (Application of the four-step principle in a transport-efficient society)

  • Lund, Emma
  • Trivector Traffic AB, Svenskt företag eller organisation, 556555-1701
Sponsors, duration, budget: Trafikverket ; 2022-11-01 -- 2024-04-30 Registration number:
  • Trafikverket 2021/127995
Subject(s): Online resources: Abstract: Fyrstegsprincipen är en viktig utgångspunkt för god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till hållbar samhällsutveckling, men får samtidigt inte genomslag i transportplaneringen såsom tänkt. Bland annat Riksrevisionens granskning av tillämpningen av fyrstegsprincipen i åtgärdsvalsstudier och FOI-projektet "Fullt genomslag för fyrstegsprincipen" (TRV 2019/53536) visar att steg 1- och 2-åtgärder används i begränsad utsträckning för att lösa identifierade brister i transportsystemet och i regel bara som komplement till steg 3- och 4-åtgärder. Den stegvisa prövningen i en åtgärdsvalsstudie görs inte förutsättningslöst och med ett trafikslagsövergripande perspektiv – och inte sällan finns det redan en önskad åtgärd som svar på det utpekade problemet. Ytterligare problem är att både brister och lösningar formuleras inom ramen för dagens transportsystem och med utgångspunkt i lokala brister, inte utifrån en målbild för ett framtida hållbart transportsystem. Det finns många argument för att ett hållbart transportsystem också behöver vara ett mer transporteffektivt transportsystem. Det har lyfts av ett antal utredningar och institutioner (ex Energimyndigheten (2017 och 2020), Regeringen (2019), Klimatpolitiska rådet (2019) och Klimaträttsutredningen (2022). Även internationellt pekar såväl IPCC (2022) som OECD (2021) på att det krävs en systemförändring för att nå klimatmålet på ett hållbart sätt. Att enbart arbeta med inkrementella åtgärder i form av elektrifiering och byte av drivmedel räcker inte utan systemet och beteenden behöver förändras i grunden. Klimaträttsutredningen har också lagt fram flera förslag som syftar till att skapa ett mer transporteffektivt samhälle. Det handlar bland annat om att tydligare styra att nationella planen och länstransportplanerna ska bidra till och passa in i ett transporteffektivt samhälle där trafikarbetet med personbil, lastbil och flyg minskar. Internationellt finns flera exempel på länder och regioner som arbetar med ett nolltillväxtmål för biltrafik som ett sätt att operationalisera transporteffektivitet i den praktiska planeringen, där Norge är ett exempel på nära håll. Med en sådan målbild för det framtida transportsystemet skulle sannolikt andra brister identifieras i transportsystemet, och andra lösningar föreslås på identifierade brister. Det gör att även om fyrstegsprincipen skulle tillämpas förutsättningslöst och trafikslagsövergripande utifrån inriktningen för dagens transportplanering finns stor risk att lösningarna inte passar in i ett framtida hållbart och transporteffektivt samhälle. Syftet med detta projekt är att visa hur en transportplanering kan se ut som genomsyras av fyrstegsprincipen, det vill säga där brister i så stor utsträckning som möjligt löses genom steg 1- och 2-åtgärder och där steg 3- och 4-åtgärder snarare utgör komplement till steg 1- och 2-åtgärder. Projektet tar avstamp i Klimaträttsutredningens förslag samt slutsatserna från FOI-projektet ”Fullt genomslag för fyrstegsprincipen” vad gäller en utvecklad transportplanering och avser att vidareutveckla och konkretisera påbörjad ansats. Projektet kommer att utforska och konkretisera hur en alternativ process kan se ut vad gäller synsätt, angreppssätt och arbetssätt för en transportplanering som tar fyrstegsprincipen på allvar samt utgår från en målbild om ett transporteffektivt samhälle. För att skapa förståelse och insikter i vad en hållbarhetsomställning av transportplaneringen innebär rent konkret, inte minst när det gäller behovet av utvecklade synsätt, angreppssätt och arbetssätt för att nå dit, behövs bilder och beskrivningar av framtida scenarier och utfall. Detsamma gäller för fyrstegsprincipens genomslag. Tidigare studier har visat att det är svårt för enskilda tjänstepersoner i planeringsprocessen att se sin roll och ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Det är lätt att fastna i frågor om rådighet och begränsade mandat och inte se de möjligheter som finns i den del av transportplaneringen där man verkar. En samsyn om vad en transportplanering som genomsyras av fyrstegsprincipen innebär, och hur detta uppnås genom utvecklade synsätt, angreppssätt och arbetssätt, är avgörande för fyrstegsprincipens genomslag. Projektet bidrar till en samsyn kring hur fyrstegsprincipen kan tillämpas för att bidra till ett mer transporteffektivt samhälle genom att sammanföra kunskap från två olika delstudier med olika angreppssätt. Dels görs en intervjustudie med tjänstepersoner i några länder där mål för ökad transporteffektivitet i form av nollväxtmål för trafiken eller liknande redan finns (ex Norge, Wales och Skottland), för att samla in och kunna lära av dessa erfarenheter. Dels görs en djupstudie av vad en målbild om ett transporteffektivt samhälle skulle kunna innebära rent konkret för tillämpningen av fyrstegsprincipen i en svensk kontext, med utgångspunkt i ett par verkliga ÅVS-processer. Den del som avser tillämpningen av fyrstegsprincipen i Sverige tar sin utgångspunkt i ett par ÅVS-processer som resulterat i val av 3- eller 4-åtgärder, och ”backar bandet” för att genom intervjuer med några centrala tjänstepersoner som varit involverade i arbetet (från Trafikverket, berörd kommun, region och ev konsulter) föra resonemang med intervjupersonerna om vilka åtgärder ÅVS-processen hade kunnat resultera i om en målbild om ett transporteffektivt samhälle, operationaliserat som ett nolltillväxtmål för biltrafik, varit vägledande för processen. Genom att utgå från några befintliga ÅVS:er gör projektet en konkret koppling mellan övergripande resonemang om behovet av en ny inriktning för transportplaneringen och planeringens lokala verklighet, och omsätter både det föregående projektets mer generella tankegångar och de internationella erfarenheterna som samlas in i den första delstudien i konkreta förslag på hur ÅVS-processen skulle kunna förändras för att få ökat genomslag av fyrstegsprincipen samt en planering som utgår från ett mer transporteffektivt samhälle.Abstract: The four-step principle is an important starting point for good resource management and for measures to contribute to sustainable social development, but at the same time does not have an impact in transport planning as intended. Among other things, the Swedish National Audit Office's review of the application of the four-step principle in measure selection studies and the research project "Full impact for the four-step principle" (TRV 2019/53536) show that step 1 and 2 measures are used to a limited extent to solve identified deficiencies in the transport system and, as a rule, only as a complement to step 3 and 4 measures (1-Think new, 2-Optimise, 3-Rebuild, 4-Build new). The step-by-step examination in a measure selection study is not done without preconditions and with a multimodal perspective - and not infrequently there is already a desired measure in response to the identified problem. Another problem is that both deficiencies and solutions are formulated within the framework of today's transport system and based on local deficiencies, not based on a target image for a future sustainable transport system. There are many arguments that a sustainable transport system also needs to be a more transport efficient transport system. It has been highlighted by a number of investigations and institutions (e.g. the Swedish Energy Agency (2017 and 2020), the Swedish Government (2019), the Swedish Climate Policy Council (2019) and the Climate Law Inquiry (2022). Also internationally, both the IPCC (2022) and the OECD (2021) point out that a system change is required to reach the climate goal in a sustainable way. Working only with incremental measures in the form of electrification and changing fuel is not enough, the system and behaviors need to change fundamentally. The Climate Law Inquiry has also put forward several proposals aimed at creating a more transport-efficient society (meaning a society where there is a shift from individual car traffic to sustainable modes in walking, cycling and public transport and transport are avoided through sustainable urban planning, telecommunication, and behavioural change at the same time as lorry traffic is reduced through better logistics and modal shift to rail and sea). Among other things, it is about more clearly directing the national and county transport plans to contribute and fit into a transport-efficient society where traffic with cars, trucks and airplanes is reduced. Internationally, there are several examples of countries and regions working with a zero-growth target for car traffic to operationalize the transport-efficient society in practical planning, with Norway being a close example (national zero growth target for car traffic in larger cities since 2012). With such a target for the future transport system, other deficiencies would likely be identified in the transport system, and other solutions proposed for identified deficiencies. This means that even if the four-step principle were to be applied unconditionally and comprehensively based on the direction of today's transport planning, there is a great risk that the solutions will not fit into a future sustainable and transport-efficient society. The purpose of this project is to show how a transport planning can look that is imbued with the four-step principle, i.e. where deficiencies are solved to the greatest extent possible through step 1 and 2 measures and where step 3 and 4 measures are rather complementary to step 1 and 2 actions. The project takes its starting point in the Climate Law Inquiry's proposal as well as the conclusions from the research project "Full impact for the four-step principle" in terms of a developed transport planning and intends to further develop and concretize the started approach. The project will explore and concretize what an alternative process might look like in terms of point of view, approach and working methods for a transport planning that takes the four-step principle seriously and is based on a transport-efficient society. To create understanding and insights into what a sustainability transformation of transport planning means in concrete terms, not least in terms of the need for developed point of views, approaches and working methods to get there, there is a need of images and descriptions of future scenarios and outcomes. The same applies to the impact of the four-step principle. Previous studies have shown that it is difficult for individual officials in the planning process to see their role and responsibility for sustainable social development. It is easy to get caught up in issues of resources and limited mandates and not see the opportunities that exist in the part of transport planning where you operate. A consensus on what a transport planning imbued with the four-step principle means, and how this is achieved through developed point of views, approaches and working methods, is decisive for the impact of the four-step principle. The project contributes to a consensus on how the four-step principle can be applied to contribute to a more transport-efficient society by bringing together knowledge from the two parts of the project that uses different approaches. The first part is an interview study that is carried out with officials in some countries where goals for increased transport efficiency in the form of zero growth goals for traffic or similar already exist (eg Norway, Wales and Scotland), in order to collect and be able to learn from these experiences. The second part is an in-depth study i of what a target image of a transport-efficient society could mean in concrete terms for the application of the four-step principle in a Swedish context, based on a couple of real choice of measure processes. The second part that concerns the application of the four-step principle in Sweden takes its starting point in a couple of choice of measure processes that have resulted in the choice of 3 or 4 measures, and "rewinds the tape" in order to through interviews with some central officials who were involved in the work (from The Swedish Transport Administration, the municipality concerned, region and possibly consultants) reason with the interviewees about what measures the choice of measure process could have resulted in if a target image of a transport-efficient society, operationalized as a zero-growth target for car traffic, had guided the process. By starting from some existing choice of measure processes, the project makes a concrete connection between overall reasoning about the need for a new direction for transport planning and the local reality of planning, and implements both the previous project's more general thinking and the international experiences gathered in the first part of the project in concrete proposals on how the choice of measure process could be changed to increase the impact of the four-step principle as well as a planning based on a more transport-efficient society.
Item type: