Abstract: Bakgrund. Långtidsexponeringar av stålpålar i jord, utförda i bl.a. USA, Norge, Japan och Sverige, har visat att korrosionshastigheten under grundvattenytan är mycket låg, 2-10 μm/år. Det har också framkommit att korrelationen mellan korrosionshastighet och olika jordparametrar är dålig. I vissa fall uppstår dock en förhöjd korrosion kring grundvattenytan. Hur allvarlig denna korrosion blir beror på en mängd faktorer såsom jordens resistivitet, vattenhalt och hur mycket grundvattenytan varierar och dess läge. Det finns således ett behov av att kunna identifiera de jordförhållanden där denna typ av ”midjebildning” inte kan uteslutas. Syfte. Syftet med projektet är att utveckla en sond som, redan efter en begränsad exponeringstid, kan indikera om det föreligger risk för en lokalt förhöjd korrosionshastighet i korrosionszonen runt grundvattenytan. Konstateras en sådan risk i projekteringsstadiet kan korrosionsskyddande åtgärder sättas in på delarna från grundvattenytan och uppåt, alternativt väljs betongpålar istället. På djupare delar räcker det att tillämpa en rostmån på 2 mm. Sonden bygger på principen att mäta de svaga likströmmar som korrosionen ger upphov till. Inledande försök har gett positiva resultat. En stor fördel med att basera utvärderingen på elektriska mätningar i stället för utvärdering av olika jordparametrar är att de flesta pålar slås i omrörd fyllnadsjord och inte ostörd jord varifrån alla korrosionsdata har samlats in. Utförande. Arbetet är tänkt att utföras i två etapper. Etapp två genomförs bara om försöken i etapp ett är framgångsrika. Etapp 1. Den tänkta sonden utgörs av en plastpåle med inbyggda stålytor placerad på olika nivåer utmed hela sondens längd. Först prylas ett hål och sen trycks sonden ner i jorden. Delströmmarna mellan de olika stålytorna mäts vid upprepade tillfällen till dess att stabila värden erhålls. Ström som går från stålytan och ut i marken ger upphov till korrosion. Strömtätheten är direkt proportionell mot korrosionshastigheten. Ett antal sonder tillverkas och installeras på institutets fältstationer. Uppmätta strömmar korreleras mot de efter mer än 30 år uppmätta korrosionshastigheterna. Parallellt mäts grundvattenytans läge och jordresistiviteten på olika djup. Från våra långtidsexponeringar vet vi att lokalt hög korrosion inträffat på två av stationerna nämligen Näset i Göteborg och Skå på Mälaröarna. På dessa platser utförs också försök med korrosionsskyddande åtgärder i mån av tid. I första hand studeras effekten av en diffusionsspärr för syre. Effekten mäts med sonden. Etapp 2. I etapp två provas sonden i olika typer av fyllnadsjordar. En prototyp tas fram tillsammans med ett mätinstrument som ska klara av att successivt mäta de olika delströmmarna och ha ett inbyggt datalagringssystem. Mätdata ska också kunna överföras via mobilnätet.