Abstract: Sjöfarten är en av få sektorer som idag inte har några styrmedel som direkt adresserar klimatutsläppen, och utsläppen från sektorn ökar. På global nivå har Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) som mål att minska växthusgasutsläppen med 50 % till år 2050, jämfört med år 2008. Både ekonomiska och administrativa styrmedel har föreslagits för att uppnå detta, men det har enbart implementerats styrmedel som avser energieffektivisering, t.ex. Energy Efficiency Design Index (EEDI) vilket enbart avser nybyggda fartyg. För att skynda på minskningen av utsläppen från sjöfarten har även regionala initiativ lyfts fram. EU kommissionen har i sin gröna giv lyft upp möjligheten att införa sjöfarten i det redan etablerade handelssystemet för utsläppsrätter (EU ETS), som en av åtgärderna för att nå ett klimatneutralt EU år 2050. Att hantera sjöfartens utsläpp av växthusgaser är även av vikt för de svenska klimatmålen om nettonollutsläpp år 2045 och transportsektorns mål till 2030, vilket kommer att kräva införandet av styrmedel. Att inkludera sjöfarten i EU ETS är ett steg i denna riktning, och syftet med detta projekt är att analysera konsekvenserna och utformningen av en sådan åtgärd. Vi kommer analysera vilka konsekvenser olika utformningar av sjöfartens inkluderande kan få för sjöfartssektorn inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), för den svenska transportnäringen och primärt för utsläppen på klimat och luftföroreningar från den inkluderade sjöfarten. Med en bredd av olika metoder kommer projektet att analysera (i) potentiell miljömässig påverkan framförallt i form av utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar (WP2), (ii) möjlig ekonomisk påverkan för olika fartygssegment och varutyper (WP3), (iii) möjlig påverkan på överflyttning mellan trafikslag (WP4) och (iv) analysera och presentera olika förslag på utformning av styrmedlet (WP1). Projektgruppen kommer även att följa diskussioner och förslag inom IMO kopplat till klimatåtgärder. Projektet kommer att bidra med ökad kunskap och förståelse om effekter på växthusgasutsläpp och andra emissioner, samt finansiella effekter och påverkan på konkurrensytan för svenska sjöfart av att inkluderas i EU ETS. Resultatet kommer att vara värdefullt för svenska sjöfartsaktörer (både inom industri och myndigheter) och aktörer inom EU, till exempel i kommande diskussioner om utformning och implementering av sjöfartssektorn i EU ETS men även generellt för att ha ett bättre kunskapsunderlag för beslut om åtgärder för att minska sjöfartens klimatpåverkan. Projektet genomförs av forskare från tre organisationer under ledning av IVL. Projektgruppen är sammansätt av personer med hög och relevant kompetens inom styrmedelsområdet - särskilt EU ETS, samt inom sjöfartsområdet - specifikt kopplat till sjöfartsbranschen, konkurrensytor till andra trafikslag och miljöpåverkan.
Abstract: Shipping is one of few sectors that are currently exempted from direct climate policy measures, and the sector’s emissions continue to increase. At a global level, the target of the International Maritime Organization (IMO) is to reduce greenhouse gas emissions by 50% by 2050, compared to 2008. Both economic and administrative policy measures have been proposed, but only policy measures addressing energy efficiency has so far been implemented such as the Energy Efficiency Design Index (EEDI) which only address new built ships. In order to accelerate the mitigation of emissions from shipping, also regional initiatives have been put forward. The European Commission has in its Green Deal, raised the possibility of introducing shipping into the already established Emissions Trading System (EU ETS), to contribute to a climate-neutral EU in 2050. Addressing shipping's greenhouse gas emissions is also important for complying with the Swedish climate targets on net zero emissions in 2045 and the target for the transport sector by 2030. Including shipping in the EU ETS is a step in this direction, and the purpose of this project is to analyse the consequences and design of this policy measure. We want to analyse the consequences that different designs can have on the shipping industry in the European Economic Area (EEA), the Swedish transport sector, and on the associated emissions of climate and air pollution for the included shipping. Based on a broad set of methods, the project will assess (i) the potential environmental impact mainly in terms of GHG and emissions of air pollutants (WP2), (ii) the potential economic impacts for different segments and commodities (WP3), (iii) the potential impact on modal split (WP4), and (iv) analyse and present proposals of policy designs. In addition, the project will follow the discussion and proposals on related climate actions by IMO. The project will contribute with increased knowledge and understanding about the potential effects on shipping related GHG emissions and other emissions as well as economic impacts of including shipping in EU ETS. The results will be valuable for Swedish shipping actors (industry and authorities) and EU actors in the coming discussions on the design and implementation of shipping in EU ETS, but also in more general terms provide better support for decisions on measures to reduce the climate impact. The project will be performed by researchers from three organisations and be led by IVL. The team is set together by relevant and highly skilled competence within policy -specifically on EU ETS, and the maritime sector - specifically the shipping market, competition surfaces with other modes as well as environmental aspects.