Abstract: Sedan många år används ofta kvantitativa riskanalyser som beslutsunderlag i samband med riskhänsyn i samhällsplanering. I praktiken handlar det ofta om konkreta situationer som att avgöra hur nära ny bebyggelse kan placeras intill leder för farligt gods eller att utreda möjligheten till förtätning av städer genom överdäckningar av väg/järnväg. Idag ställer gällande regelverk (t.ex. Plan- och Bygglagen, Miljöbalken) krav på att riskanalyser utförs och att dessa ingår som en del i beslutsunderlaget. Hur dessa riskanalyser ska utföras och användas finns däremot inte föreskrivet vilket ofta leder till stor spridning i såväl riskanalysernas utformning, innehåll, relevans som kvalitet. Detta bidrar ofta till svårigheter att tolka analysernas resultat och därmed försämras möjligheterna att göra lämpliga värderingar av förekommande risker. Följden blir att en del riskanalyser är av begränsat värde som beslutsunderlag och att det finns överhängande risk att beslut som fattas på olika platser och i olika situationer inte blir konsekventa. Denna situation förvärras av att mycket stora resurser i form av tid och pengar läggs på att ta fram och använda riskanalyserna. Oklarheter när det gäller genomförande och användning av analyserna kan också fördröja och försvåra infrastrukturprojekt. Syftet med forskningsprojektet är att bidra till att utveckla riskhanteringsprocessen genom att analysera förutsättningarna, nyttan och utmaningarna med att utöka användningen av standardiserade arbetssätt när det gäller riskanalys och riskvärdering. Utifrån resultat från en sådan analys kommer ett standardiserat tillvägagångssätt anpassat till förutsättningarna att utvecklas, vilket väsentligt skulle kunna effektivisera planeringsprocessen. Vidare skulle det bidra till en ökad förutsägbarhet och enhetlighet vilket kan får en positiv inverkan på dialogen mellan olika aktörer genom hela planeringsprocessen. Projektet består till största delen av ett doktorandprojekt som ska leda till doktorsexamen. Abstract: Quantitative risk assessments are often used as a basis for making decisions in Land-Use Planning. Often decision-making concerns deciding how close to hazardous goods transportation routes one can locate buildings or to decide whether cities can be densified through decking of roads or railways. Today there are regulations (e.g. Plan and Building act, Swedish Environmental Code) that require risk assessments to be performed and used for decision-making. How these should be conducted and used is not regulated which lead to great variation in the structure, content, relevance and quality of risk assessments. This leads to difficulties of interpreting the results of the analyses and the possibilities to make suitable evaluation of risk. The consequence is that the value of the performed risk assessments becomes limited and there is considerable risk that decisions made at different locations and at different points in time become inconsistent. The issues are exacerbated by the fact that large resources are devoted to develop and use risk assessments. Furthermore, ambiguities on the how to perform and use risk assessments can prolong and make infrastructure projects more challenging. The aim of the project is to contribute to the development of risk management processes by analyzing the conditions, benefits and challenges of increasing the use of standardized risk analysis and evaluation activities. Based on results from such an analysis, a stand-ardized process to conduct risk analysis and evaluation will be proposed which is adapted to constraints and conditions existing in Sweden. Such a proposal may increase the effectiveness of the land-use planning process and add to predictability and consistency of decisions, which also can have positive influence on the dialogue between stakeholders in the planning process. The project mainly consists of a PhD-student project.