Abstract: Denna projektbeskrivning avser en fortsättning på ett redan beviljat doktorandprojekt vid Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet. Projektet bedrivs sedan hösten 2013 med syfte att öka kunskapen om människans roll vid isbrytning, kopplat till säkerhet. Med doktorandprojekt menas här ett självständigt projekt som drivs av en doktorand/forskarstudent, där en del av projektets syfte är doktorandutbildningen i sig. Tidigare forskning rörande isbrytning och dess kringverksamheter har mestadels rört tekniska aspekter. Genom ett breddat fokus och ökad kunskap om mänskligt handlande ämnar detta projekt belysa den roll interpersonell kommunikation har för säkra isbrytaroperationer. Inom ramen för detta doktorandprojekt studeras människans roll i strävan mot säkrare isbrytaroperationer, och projektets huvudsakliga fokusområde är muntlig kommunikation mellan inblandade fartyg. En stor del av alla godstransporter till och från Sverige sker med fartyg. För att möjliggöra detta även vintertid erbjuder Sjöfartsverket isbrytarassistans i Östersjön. Samtidigt utgör den minskade isutbredningen i Arktis en möjlighet för utökad fartygstrafik även i detta område. Gemensamt för alla fartygsassistanser i is, oavsett geografiskt område, är att isbrytare passerar mycket nära det handelsfartyg som har fastnat i isen, just för att isbrytaren rent fysiskt ska kunna bryta loss fartyget. Det korta avståndet reducerar även säkerhetsmarginalen fartygen emellan, och här antas kommunikationen ha betydelse; missförstånd eller fördröjd respons efter ordergivning kan resultera i en kollision. Även i situationer som inte resulterar i sammanstötningar finns effektiviseringspotential genom förkortad restid och minskad bunkerförbrukning, med bättre miljö och ekonomi som följd. Genom att studera muntlig kommunikation är ambitionen att belysa goda exempel och identifiera situationer där kommunikationen kan vara problematisk, för att därmed kunna bidra till verksamhetens fortsatta säkerhetsutveckling. Projektet bedrivs inom ramen för doktorandutbildning vid Fakulteten för teknik, Linnéuniversitetet, och följs regelbundet upp av lärosätet för att säkerställa en tillfredsställande kvalitet och progression. Projektet kommer att utmynna i ett antal vetenskapliga artiklar samt en avhandling som beräknas presenteras och försvaras i mitten av 2020.Abstract: This project specification concerns a continuation of an already approved PhD project at Kalmar Maritime Academy, Linnaeus University. The project has been under way since autumn 2013, aiming to increase the knowledge about the role humans play in icebreaking. In this project plan, a PhD project is an independent project run by a PhD student/research student, where part of the project's purpose is the doctoral student’s education itself. Previous research on icebreaking and its surrounding activities has mainly concerned technical aspects. Through a broader focus and increased knowledge of human action, this project intends to highlight the role of interpersonal communication for safe icebreaker operations. Within the framework of this PhD project, the role of the people on board is studied in the pursuit of safer icebreaker operations, and the main focus area of the project is oral communication between vessels. A large part of all goods transported to and from Sweden is carried by ships, and to enable this during winter, the Swedish Maritime Administration offers icebreaker assistance in the Baltic Sea. However, the reduced ice coverage in the Arctic is an opportunity for expanded vessel traffic also in this area. A commonality to all icebreaker operations, regardless of geographical area, is that icebreakers pass very close to the merchant vessel that is stuck in the ice, allowing the icebreaker to physically break loose the ship. The short distance between the vessels reduces the safety margin, and this is where the communication is assumed to play a vital part; misunderstandings or a delayed response to an order can potentially result in a collision. Even in situations that do not result in collisions, there is potential for improved efficiency through shortened travel time and reduced bunker consumption, with positive economic and environmental effects. By studying oral communication, the ambition is to illustrate good examples and identify situations where communication can be problematic, and thus be able to contribute to improved safety developments. The project is conducted within the framework of PhD education at the Faculty of Technology, Linnaeus University, and is regularly evaluated by the faculty to ensure satisfactory quality and progression. The project will result in a number of scientific articles and a thesis that is expected to be presented and defended in mid-2020.