National Transport Library Research Database

Transporteffektivitet och fyllnadsgrad: analys och åtgärdsförslag för ökat resursutnyttjande (Tryffel) (Transport efficiency and load factor)

  • Kalantari, Joakim
  • Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statligt forskningsinstitut, 202100-0704
Sponsors, duration, budget: 2022-01-03 -- 2026-01-28 Registration number:
  • Trafikverket 2021/52451
Subject(s): Abstract: Trafikverkets regeringsuppdrag "Utarbeta förslag om horisontella samarbeten och öppna data för ökad fyllnadsgrad" har som mål att minska miljöpåverkan från godstransporter genom ökad transporteffektivitet (uttryckt som fyllnadsgrad i uppdragsbeskrivningen). Arbetet med regeringsuppdraget hittills har tydligt demonstrerat att det finns det ett behov av kunskapsutveckling som möjliggör a) att fyllnadsgrad kan operationaliseras på ett ändamålsenligt sätt för den tillämpning som utpekas av uppdraget och/eller b) att utveckla en för ändamålet mer lämplig operationalisering av transporteffektivitets-begreppet med tillhörande mått och indikatorer. Operationalisering innebär att man försöker översätta ett abstrakt och i naturlig mening omätbart begrepp till något konkret och mätbart. De kunskapsluckor som har identifierats har också avgörande inverkan på förmågan att kunna identifiera effektsamband för ökad hållbarhet med bibehållen konkurrenskraft, inom transportsektorn. Att kunna mäta och utvärdera transporteffektivitet är nödvändig för att kunna nå de transportpolitiska målen i allmänhet och godstransportsystemets klimatomställning i synnerhet. Utan tillförlitliga mått/skattningar på storleken av godstransportsystemets effektivitetsökningspotential, kan man varken bedöma kostnadseffektiviteten och samhällsnyttan i planerade åtgärder, eller utvärdera effekten av redan genomförda insatser. Storleksordningen på en möjlig och realiserbar effektivitetökningspotential har stor betydelse för att värdera vikten och angelägenheten av effektivitetshöjande åtgärder relativt andra nödvändiga åtgärder för avfossilisering och ökad energieffektivitet för omställning till fossilfrihet. Fyllnadsgrad är en vedertagen indikator för transporteffektivitet och i många sammanhang används begreppen som varandras synonymer. Även den officiella statistiken för transporteffektivitet är helt eller delvis baseras på fyllnadsgrad. Det finns kritiska, systematiska brister och osäkerheter med den befintliga statistiken som utgör underlag för värdering av transporteffektivitet. Detta gör värderingen av godstransportsystemets effektivitet och effektiviseringspotential opålitlig och svårtolkad. Tidigare försök att åtgärda dessa problem har fokuserat på utökad/förbättrad datainsamling och -analys med begränsad framgång. Det i sig har också visat sig otillräckligt eftersom det finns fundamentala brister med att använda fyllnadsgrad som ett synonym till transporteffektivitet på nationell nivå. Det fordras utveckling av ny kunskap för att kunna mäta och analysera transporteffektivitet på nationell systemnivå. Syftet med projektet är således att utveckla och operationalisera ändamålsenliga, tillförlitliga, åtkomliga och kostnadseffektiva effektivitetsmått (nyckeltal) för analys av det svenska godstransportsystemet. För att fånga systemets komplexitet och kontextberoende är det nödvändigt att dessa nyckeltal utvecklas med hänsyn tagen till olika delsystems olika förutsättningar och olika intressenters olika behov och roller. Projektets övergripande mål är att generera ny, nödvändig kunskap som möjliggör tillförlitlig utvärdering av det svenska godstransportsystemets resurseffektivitet, effektiviseringspotential samt framtagning av effektsamband som underlag för policyåtgärder för ökad hållbarhet. Utvecklingsbehovet är omfattande och frågebatteriet komplext. För att hantera de osäkerheter som detta innebär, föreslås projektet genomföras i etapper, där man efter varje etapp, justerar syfte, mål och omfattning för nästföljande etapp. I den första etappen ska en detaljerad genomförandeplan för det utvecklingsarbete som motiveras ovan tas fram. Genomförandeplanen ska baseras på en kunskapsöversikt beträffande operationalisering av transporteffektivitet samt utvecklingen av fyllnadsgradsbegreppet, dess tillämpningar och svagheter för tillämpning på nationell systemnivå. I första etappen ingår också en behovskartläggning beträffande olika intressenter och aktörsgrupper, olika tillämpningar, olika systemsegment, varugrupper, trafikslag och gränssnitten däremellan samt behovet av kompatibilitet av mått mellan olika tillämpningsområden. Utvecklingsbehovets omfattning och angelägenhet skiljer sig åt för olika tillämpningar, segment och aktörsgrupper. Därför är ett ytterligare mål med den första etappen av projektet att skapa ett underlag för prioritering av områden att fokusera på i efterföljande etapper. Genomförandeplanen ska också kunna utgöra underlag för framtagningar nya projekt som avser behandla identifierade behov som inte kommer rymmas i detta projekt. Abstract: A critical step for achieving the National Transport Policy Goals in general and National Climate Policy Goals in particular, is being able to accurately measure and evaluate transport efficiency. Without reliable measures or estimates of the size of the efficiency improvement potential of the freight transport system, one can neither assess the cost-effectiveness and societal benefits of planned measures, nor evaluate the effect of already implemented initiatives. The magnitude of a possible and realizable efficiency improvement potential is of great importance for evaluating the relative weight and urgency of efficiency-enhancing measures relative to other necessary measures for de-fossilization of the freight transport sector such as increased energy efficiency and conversion to fossil-free fuels. Load factor (or fill rate/load capacity utilization rate) is an accepted indicator of transport efficiency and in many contexts the terms are used as synonyms. The official statistics for transport efficiency are also wholly or partly based on data/estimation of load factor. There are critical and systematic shortcomings and uncertainties with the existing statistics that form the basis for evaluating transport efficiency. This makes the assessment of the efficiency of the freight transport system and its efficiency improvement potential unreliable and difficult to evaluate. Previous attempts to address these issues have focused on expanded / improved data collection and analysis. This in itself has also proved insufficient as there are fundamental shortcomings in using load factor as a synonym at higher system levels. The development of new knowledge is required to be able to measure and analyze transport efficiency at national system level. The purpose of this project is thus to develop and operationalize appropriate, reliable, accessible and cost-effective efficiency measures and/or indicators for analysis of the Swedish freight transport system. In order to capture the system's complexity and context dependence, it is necessary that these key figures are developed taking into account the different conditions of different subsystems and the different needs and roles of different stakeholders. The project's overall goal is to generate new, necessary knowledge that enables reliable evaluation of the Swedish freight transport system's resource efficiency, efficiency improvement potential and the development of causal links between policy measures and increased sustainability. The need for development is extensive and the research area is complex. In order to deal with the uncertainties that this entails, it is proposed that the project be implemented in stages, where after each stage, the purpose, goals and scope for the next stage are adjusted. In the first stage, a detailed implementation plan for the above outlined need for development is to be produced. The implementation plan will be based on an overview of existing knowledge regarding the operationalization of transport efficiency and the development of the concept and application of load factor and its shortcoming for application at national system level. The first stage also includes a assessment regarding the needs of the different stakeholders and stakeholder groups, different applications, different system segments, commodity groups, modes of traffic and the interfaces between them, as well as the need for compatibility of dimensions between different application areas. The scope and importance of the development need will differ for different applications, segments and stakeholder groups. Therefore, an additional goal of the first stage of the project is to create a basis for prioritizing the areas special focus on in subsequent stages. The implementation plan is also to form the basis for the development of new projects that aim to address identified needs that will not be accommodated in this project.
Item type: