Abstract: Sjöfart är det dominerande trafikslaget för svensk utrikeshandel, då cirka 70 procent av godsvikten som fraktas i utrikes trafik går till sjöss. Dessa varuflöden är i hög grad koncentrerade till ett fåtal stora hamnar, samtidigt som Sveriges tillgängliga hamnutbud är brett och geografiskt diversifierat. En fråga som ställts i flera avslutade rapporter och utredningar är hur hamnnätverkets kapacitet bättre kan tas tillvara och därigenom bidra till ett effektivare transportsystem. Regeringen utryckte nyligen en vilja att hamnarna verkar för konkreta åtgärder som stärker sjöfartens konkurrenskraft. Den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart har i och med detta fått i uppgift att samarbeta med hamnbolag och deras ägare kring hamnarnas avgifter, med syfte att främja sjöfartens konkurrenskraft. Hamnavgifter är dock långt ifrån den enda faktorn som spelar in i redares och transportköpares (eller andra relevanta beslutsfattares) val av hamn bland möjliga alternativ. Internationell forskning visar att faktorer som hamnens lokalisering, djupgående, effektivitet i godshantering, intermodala förbindelser på landsidan, infrastrukturkapacitet, avgångsfrekvens bland flera andra kan spela en minst lika stor roll. En slutsats i VTI:s analys av konkurrensytan mellan land- och sjötransporter är att ro-ro och container är de fartygssegment som mest intensivt konkurrerar med landtransporter, samtidigt som samverkan med landtransporter också är viktigast inom dessa segment. Konkurrensen betyder att förbättringar i hamnar som hanterar enhetslaster kan ha betydande effekter på sjöfartens förmåga att konkurrera om volymer inom dessa segment. Frågan om hamnars konkurrenssituation är komplex eftersom hamnar kan sägas konkurrera med landbaserade transportlösningar samtidigt som land- och sjöbaserade transporter även är varandras komplement i transportsystemet. På ett liknande sätt råder också konkurrens mellan enskilda hamnar som hanterar enhetslaster, även om det mellan hamnar också kan råda symbiosförhållanden. En sund konkurrens mellan hamnar kan skapa incitament för effektivare hamndrift, vilket i sin tur kan öka attraktiviteten i sjötransportsystemet som helhet. En nyckelfråga är vilka typer av förbättringar som ökar hamnars attraktivitet. Genom att empiriskt studera vilka faktorer som påverkar val av hamn för svenska ro-ro- och containertransporter skapas genom detta projekt unik och detaljerad kunskap om hur svenska hamnar som hanterar enhetslaster bättre kan anpassa sig till transportköpares krav och preferenser och därmed stärka sjöfartens roll i transportsystemet. Projektförslaget syftar till att kartlägga och analysera konkurrensytor i det svenska hamnsystemet samt redogöra för faktorer som driver val av hamn med fokus på transporter av enhetslaster. För att uppnå syftet ställs tre forskningsfrågor: 1) Hur ser konkurrenssituationen ut för olika svenska hamnar som hanterar enhetslaster? 2) Hur inverkar olika faktorer på kunders val av hamn inom segmenten ro-ro och container? 3) Hur kan beslutsfattare (hamnbolag, myndigheter, politiker) verkningsfullt agera för att möjliggöra mer konkurrenskraftiga sjötransporter av enhetslaster? Projektförslaget bygger vidare på tidigare förvärvad kunskap om konkurrensytor inom godstransportsystemet och förstärks av dess tillgång till stora och relevanta datamängder. VTI har inom ramen för sin sjöfartsforskning tillgång till historiska fartygsrörelser (AIS), tekniska och driftsmässiga uppgifter om fartyg på svenska vatten genom en fartygsdatabas, samt historiska farleds- och lotsdeklarationer som tillgängliggjorts av Sjöfartsverket. Trafikverket och Sjöfartsverket utgör projektresultatens huvudsakliga intressenter, men resultaten väntas även vara nyttiga för kommuner i egenskap av hamnägare, hamnbolag, transportköpare, logistikföretag samt forskare. För Trafikverket väntas resultaten kunna bistå myndighetens samordningsuppdrag för att stärka inlandssjöfart och närsjöfart samt förbättra kunskapsläget i arbetet med underlag till nationell plan, bland annat genom att bidra med bättre underlag gällande var anslutande transportinfrastruktur ska utvecklas. För Sjöfartsverket möjliggör resultaten ett mer effektivt arbete med åtgärder för att stärka sjöfartens konkurrenskraft. Projektförslaget svarar mot flera av de målområden som beskrivs i Trafikverkets FOI-plan för 2021–2026. I målområdet ”Sjöfartens potential” efterlyses bättre kunskapsunderlag avseende hur sjöfarten används. Projektets resultat svarar mot detta behov genom att kartlägga konkurrensytor i hamnsystemet samt genom att studera empiriskt vad som driver val av hamn. Projektförslaget svarar också mot målområdet ”Stärkt roll för sjöfarten i transportsystemet” genom att ta fram underlag för åtgärder som stärker sjöfartens funktion i transportsystemet.
Abstract: Maritime transport is the main mode used for carrying Swedish foreign trade flows. Roughly 70 percent of foreign trade in terms of weight is moved by sea. These flows are largely concentrated to a few large ports, while Sweden’s available port supply and infrastructure is large and geographically dispersed. A question posed in several finalized reports and studies is how the capacity of the port network in Sweden can be better utilized, thereby contributing to a more efficient transport system. The Swedish government recently expressed a will for the ports to implement concrete measures to strengthen the competitiveness of shipping. The national coordinator for domestic shipping and short-sea shipping was subsequently given an additional assignment which involves working together with port authorities and port owners to promote the competitiveness of shipping through a harmonized fee structure. However, port fees are far from the only factor influencing decision makers choice of port among several alternatives. International studies show that relevant factors include the localization of ports, maximum draught, efficiency in cargo handling, intermodal hinterland connections, infrastructure capacity, frequency of departures and several others can be as important. A conclusion from VTIs analysis of competition between land and sea-based modes of transport is that shipments of unitized cargoes (ro-ro and container shipping) are the segments which are most intensely subject to this competition. This means that improvements in ports which deal with unitized cargoes can have meaningful effects on maritime transport’s ability to compete for volumes within these segments. The issue of competition facing ports is complex since ports can be said to be in competition between with land-based transport solutions while sea and land-based modes are also complements in the transport system. Similarly, there is competition between individual ports, but there are also symbiotic relationships between some ports. A healthy level of competition between ports can create incentives for more efficient provision of port services, which can in turn increase the competitiveness and attractiveness of maritime transport. A key question is which types of improvements increase the attractiveness of ports. By empirically studying how different factors affect port choice in Swedish ro-ro and container shipments, this project sets out to generate unique and detailed knowledge regarding how Swedish ports can better adjust to the preferences and demands of customers and thereby improve the competitiveness of maritime transport. The proposed project aims to take stock of and analyze competition in the port system and account for factors which influence port choice, focusing on the shipping segments ro-ro and container. In order to achieve the aim, three research questions are posed: 1) What is the intensity of competition facing Swedish ports handling unitized cargoes? 2) How do different factors impact shippers and cargo owners port choice within the segments ro-ro and container? 3) How can decision-makers (port authorities, government agencies, politicians) meaningfully act to enable more competitive maritime transport within the studied segments? The project builds upon previous results regarding competition between modes of freight transport and is helped by VTIs access to large and relevant quantities of data. VTI has in its maritime research portfolio access to historical maritime traffic data (AIS), technical and operational vessel data for ships on Swedish waters and to historical port call data from the Swedish Maritime Administration. The main beneficiaries of the project’s expected results are the Swedish Transport Administration and the Swedish Maritime Administration. The results are expected to aid the Swedish Transport Administration in its assignment to coordinate and strengthen the position of domestic maritime transport and short-sea shipping. The results are also expected to aid the Swedish Maritime Administration in more efficiently working towards strengthening the competitive position of maritime transport. The proposed project addresses several of the themes outlines in the Swedish Transport Administration’s R&D-plan for 2021-2026. Specifically the themes which are addressed by the proposal are “the potential of maritime transport” and strengthened role for maritime transport in the transport system”.