Abstract: Projektet syftar till att utveckla och ta till vara digitaliseringens möjligheter inom infrastrukturförvaltning. Digitalisering av järnvägssystemet har hittills varit fokuserat på transportlösningar och fordon medans infrastruktur släpar efter. Infrastruktur har samtidigt mycket stor potential att spara både pengar och miljö genom effektiviserat byggande och underhåll. Styrkan i digitalisering har identifierats av järnvägsindustrin vilken utvecklar egna system och det krävs att förvaltare tar initiativ att för att motverka ogynnsamma kunskapsövertag. Genom förbättrat nyttjande av datadriven planering kan byggande och underhåll optimeras genom objektiva och transparenta beslut. Med sammankoppling av anläggningsdata, trafikering och regelverk kan inte bara nuläge beskrivas utan även möjliggöra prognoser om framtida anläggningsstatus. Digitalisering erbjuder bättre, proaktiv och mer objektiv tillståndsbedömning. Genom användande av en digital representation vilken har samma beteende som verklig anläggning kan underhåll optimeras, och nya lösningar delvis genomgå virtuell godkännandeprocess. Med en digital representation med likvärdigt utseende kan platsbesök göras virtuella och med förstärkt verklighet kan missförhållanden lättare identifieras och avhjälpas. Digitaliseringen utformas så att den stegvis kan implementeras och men också kontinuerligt förbättras. Samband utvecklas tillsammans med kännedom om modellosäkerheter och målet är att ha modeller som återspeglar anläggningens förmåga att erbjuda transporter, och vilken effekt transporterna har på anläggningen. Mycket av arbetet består i att skapa förståelse för nedbrytning och effekterna av underhållsåtgärder över tid. Nya sensorer för banöverbyggnad och beräkningsmodeller för banunderbyggnad behöver utvecklas för att uppnå hög noggrannhet i beräkningarna. Nuvarande teoretiska dynamiska lastfaktorer behöver nyanseras. Arbetet kopplar samman regelverk och anläggning med förmågan att genomföra järnvägstransporter och anläggningens beteende. Digitaliseringen innebär också att utveckla grunden för automatiska underhållsmaskiner, tillhörande trafikeringsregler samt stöd för robotiserat informationsutbyte. Delvis automatiska underhållsrobotar har fördelen att utföra uppgifter under tider och förhållanden som inte är lämpliga eller attraktiva för människor. Vissa uppgifter, särskilt monotona, har potential att utföras bättre av robotar och med nästintill perfekt återrapportering. Underhållsrobotar behöver navigera geografiskt mer noggrant än exempelvis självkörande tåg men inte nödvändigtvis med samma tidsprecision. Robotar behöver orientera och förflytta sig på decimeternivå på godtycklig plats. Till skillnad från tåg behöver underhållsmaskiner köra i båda riktningar och även mot röd signal. Robotar behöver kommunicera med förvaltningssystemen för att få arbetsordrar samt återrapportera insamlad data eller utfört underhåll. Robotar behöver kommunicera med tågledningssystem för att få tillträde till spåret samt bekräfta att spåret återigen är tillgängligt efter utförda aktiviteter. Trafikeringsregler behöver anpassas för att möjliggöra automatiserat underhåll. Robotar behöver inom valda gränser tillåtas vara självgående alternativt i kombination med fjärrövervakning eller fjärrstyrning. Ansvar och begränsningar behöver utvecklas samtidigt möjligheterna att förbättra säkerheten genom att manuella moment försvinner tas till vara. Flera internationella initiativ pågår att utveckla underhållsmaskiner, stora som små, för underhållsåtgärder och för informationsinsamling. I projektet bidrar Trafikverket till detta arbete med navigering, kommunikation samt trafiksäkerhet. Arbetet är uppdelat och organiserat efter fyra tematiska området här beskrivet enligt: sensorer, datainsamling och dataöverföring; modelluppbyggnad, effektsamband och prognostisering; effektivare och miljövänligare utformning; samt underhållsrobotar. Obs! Trafikverkets beslut om innehåll villkoras med följande reservation. Arbetets genomförande förutsätter bidrag från EU och besked angående huruvida projektet får bidrag väntas under augusti-september 2022. Och eventuella justeringar av innehåll behöver dessutom fastställas i ett ändringsbeslut som i så fall väntas bli fattat den 27 oktober eller 29 november av Trafikverket.