Abstract: Vägtrafikdata är ett mått som kan användas för att påvisa behovet av att transportera personer och varor. Till skillnad från järnväg, som både har ett tidtabell- och avgiftsystem som gör det möjligt att avläsa både turtäthet och belastning, krävs att Trafikverket mäter trafikvolymen för att göra det samma för vägar. Dessa mätningar om trafik och fordons egenskaper på vägnätet i Sverige bildar ett viktigt underlag för Trafikverkets analyser, prioriteringar, uppföljningar och redovisningar.
Mätningar sker i cykler på mellan 4 och 12 år, beroende på vägkategori. Detta gör att mätåret varierar kraftigt mellan olika mätpunkter. I vägnätet finns dock 83 stycken helårsmätpunkter, där data registreras dygnet runt och som ger en fördelning av flödet under dygnet.
Vid varje planeringsomgång var 4:e år uppdateras planeringsdatabaserna (PDB) för SAMPERS/SAMKALK, SIMAIR och EVA. Dessa uppräkningar sker med hjälp av uppräkningsfaktorer baserade på de 83 helårspunkterna i vägnätet. Det system som idag hanterar detta är indataförsöjning till Trafikverkets planerings- och analysverktyg (IPA).
I IPA sker uppräkningen utefter nationella uppräkningsfaktorer till ett speciellt basår (i nuvarande planeringsomgång 2010), dock tas inte hänsyn till lokala förutsättningar i olika delar av Sverige. Detta gör att uppräkningen i många fall inte stämmer överens med den verkliga ökningen eller minskningen på grund av lokala faktorer.
Vidare återförs inte modellberäknade data enligt IPA-metoden till NVDB utan hanteras endast lokalt för planeringsändamål. Detta innebär att om annan planering, projektering, analys eller utredning sker parallellt används andra trafikflödesdata. I TrV:s system TINDRA (databas för hatering av trafikmätningar) finns trafikflöden för många länkar i trafiknätet, mätdatum varier från allt mellan 1989 och till idag. Det åligger således varje användare att själv räkna upp data till det analysår som analysen ska ske vid uttag från TrV:s klickbara karta på webben. Detta medför att för samma objekt men med olika utförare av analysen kan olika trafikflöden ha använts.
För att effektivisera TrV:s trafikdatahantering kan en metodik och modeller tas fram för att beräkna trafikflöden på varje vägavsnitt med en uppdatering varje år. Detta medför en kraftig kvalitetshöjning och ensning av data. En återföring av dessa data till NVDB innebär att samtliga användare av trafikflödesdata använder samma värden, vilket minskar risken för felaktiga kalkyler men också innebär att jämförelser mellan olika analyser blir möjlig.
TrV har genomfört projektet ”Krav på vägtrafikdata” under våren/försommaren 2013. Projektet har haft som syfte att se på synnergieffekter och besparingspotential genom effektivare utnuttjande av trafikdata. Ett av flera resultat är möjligheten att beräkna trafikflöden utifrån förändringsfaktorer baserade på samhällsutvecklingen. I projektet gjordes en liten pilot som pekar på en mycket god överensstämmelse med mätta punkter i jämförelse med IPA-metoden.
Enligt en möjlighetsstudie kan en utvecklad metod innebära kostnadsbesparingar på mellan 3 och 4 Mkr per år i enbart inbesparade mätningar av stickprovspunkter, besparingar på grund av kvalitetshöjning och effektivisering tillkommer utöver denna siffra.
Metoden är att utnyttja befintliga helårspunkter och en reducerad mängd stickprovspunkter samt därutöver demografiska data för att beräkna trafikflöden för de övriga vägavsnitten i vägnätet.