Abstract: I projektet studeras Coronakrisens påverkan på godstransportsystemet: Hur och varför förändras godsflödena under krisen? Hur kommer utvecklingen att se ut på kortare och längre sikt och vilket blir det nya ”normalläget” efter krisen? Krisen ger förändrade flöden och förutsättningar. Genom att beskriva och förklara dessa ges en unik möjlighet att dra lärdomar av krisen, där vissa beteendeförändringar kan innebära nya möjligheter ur ett hållbarhetsperspektiv.
Projektet består av två delar: 1) beskrivning av hur godsflödena förändras under och efter krisen; och 2) förklararing till förändringar på godstransportsystemet med hänsyn till faktorer och trender som styr transportefterfrågan och produktion av transporttjänster. Del 1 baseras på kvantitativa data; både redan tillgänglig "big data" och nytt material, t.ex. enkäter, som samlas in enkom för projektet. Del 2 baseras på teori om vad som styr transportefterfrågan och hur den kan mötas, samt kvalitativa data från intervjuer av företagsrepresentanter inom ett par, för projektet särskilt relevanta, branscher.
En särskild utmaning med projektet är att förändringar studeras under tiden de pågår. Säkra slutsatser om vad krisen innebär - kommer den att leda till bestående förändringar eller återgår trafik och transportvolymer så småningom till tidigare nivåer - kan dras först i efterhand. För att ändå kunna peka ut möjliga utvecklingslinjer och identifiera strukturförändringar som krisen kan tänkas utlösa kommer analyser i projektet, där det är tillämpbart, att stödjas av analyser av finanskrisen 2009. Ett exempel från den är t.ex. att antalet anlöp i svenska hamnar bestående sjönk med cirka 20 procent, trots att lastade och lossade volymer återgick till samma nivå som innan finanskrisen.
Efterfrågan på transporter styrs av behovet av att förflytta gods, som är ett resultat av hur befolkning och näringsliv är rumsligt organiserade, samt företags och konsumenters beteende. Exempel på två aktuella trender som påverkar transportefterfrågan är dels ett företagsbeteende mot ökat intresse för insourcing, och dels ett konsumentbeteende mot ökad digitalhandel. Dessa trender har förstärkts under pandemin. Många svenska företag har fått sina leveranser från hårt drabbade länder försenade eller inställda vilket i vissa fall starkt har påverkat deras produktionskapacitet, vilket har aktualiserat frågan om sårbarhet. Många konsumenter har under krisen valt att e-handla för att undvika smittspridning. Coronakrisen har också förändrat kravbilden på vissa transporttjänster där t.ex. chaufförsbrist och risk för smittspridning har ökat efterfrågan på järnvägstransporter.
Coronakrisen innebär förändringar i flöden p.g.a. åtgärder som både är självvalda, men även framtvingade. Projektet beskriver förändringar på godstransportsystemet i spåren av krisen. Genom att studera dessa effekter utvecklas samtidigt ny kunskap om aktuella trender som är relevanta för klimatarbetet.
Projektet består av tre arbetspaket:
AP 1) Beskrivning och analys av förändringar i godsflöden. Fokus på sjöfart och vägtransporter. Godstransporter på järnväg ingår, men är svåra att detaljstudera på grund av sekretessregler.
AP 2) Analys och förklaring till förändringar från ett transportköparperspektiv.
AP 3) Analys och förklaring till förändringar från ett transportsäljarperspektiv.
Abstract: The project studies the impact of the corona crisis on freight transport: How and why do freight flows change during the crisis? What will the development look like in the short and longer term and what will be the new "normal situation" after the crisis? The project consists partly of a description of how the freight flows change, and partly of analyzes of what the flow changes are due to.
The survey is based on both already available statistics and "big data" linked to GPS as well as on materials, eg. surveys, which are collected exclusively for the project.
A special challenge with the project is that changes are studied as they proceed. Secure conclusions about what the crisis means - will it lead to lasting changes or return traffic and transport volumes eventually to previous levels - can only be drawn afterwards. In order to still be able to point out possible development lines and identify structural changes that the crisis may trigger, we will rely on analyzes of the financial crisis in 2009. An example from this is, for example. that the number of calls in existing Swedish ports fell by about 20 per cent, despite the fact that loaded and unloaded volumes returned to the same level as before the financial crisis. It is also likely that the effect the financial crisis had on the transport market affects the conditions for managing the Corona crisis.
The project consists of three work packages:
AP 1) Description and analysis of changes in freight flows. Focus on shipping and road transport.
AP 2) Analysis and explanation of changes from a transport buyer perspective.
AP 3) Analysis and explanation of changes from a transport seller's perspective.