National Transport Library Research Database

Hur påverkar förmånsbilsbeskattningen klimatutsläpp och välfärd? (How does the taxation of company cars affect climate emissions and welfare?)

  • Börjesson, Maria
  • Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statligt forskningsinstitut, 202100-0704
Sponsors, duration, budget: Trafikverket ; 2020-01-07 -- 2021-03-31 Registration number:
  • Trafikverket 2019/98291
Subject(s): Abstract: I den pågående klimatomställningen och arbetet mot 70% målet är bättre kunskaper om kostnadseffektiva policyinstrument för att främja minska utsläpp från persontrafiken centrala. Många policyåtgärder som syftar till att minska persontrafikens klimatpåverkan är kostsamma för samhället (se till exempel forskningsprojekt: Styrmedel för fossilfria bilresor) och har dessutom negativa fördelningskonsekvenser (Eliasson et al, 2016). Detta gäller både styrmedel (steg 1- och 2-åtgärder) och investeringar (i till exempel tåginfrastruktur och cykelbanor). En gynnsam beskattning av förmånsbilar (och tjänstebilar) är dock förvånansvärt lite studerad i Sverige – i princip inte alls. Det finns studier som visar att gynnsam förmånsbilsbeskattningen ökar bilinnehav, bilarnas energiåtgång (storlek, vikt och prestanda) och körsträckor ((Gutiérrez-i-Puigarnau and Van Ommeren, 2011; Metzler et al., 2019; Shiftan et al., 2012). Copenhagen of economics (2010) visar att den svenska beskattningen av förmånsbilar gynnar också stora bilar. Eftersom tjänstebilsmarknaden står för runt 30 procent av nybilsförsäljningen så kan det ha en stor påverkan på fordonsflottan i stort. Gutiérrez-i-Puigarnau and van Ommeren (2013) visar att konsumenterna köper både fler och dyrare bilar om förmånsbilsbeskattningen är gynnsam. Det leder till välfärdsförluster genom prisdistorsioner och suboptimal resursallokering, eftersom hushåll konsumerar dyrare och fler bilar än vad de egentligen är villiga att betala för. De ökar också de externa kostnaderna och utsläppen. Att Sverige har förmånliga skatteregler för förmånsbilar och tjänstebilar demonstreras av att de blir allt fler. 2018 fanns 300 000 förmånsbilar i Sverige, en ökning med fem procent jämfört med året innan (Ynnor, 2019). Förmånsbilarna skapar också trängsel, eftersom det företrädesvis är flest i storstadsområdena. I Stockholms län är över 30 procent av bilarna ägda av en juridisk person; i övriga riket är siffran 23 procent. Eftersom dessa bilar dessutom kör längre körsträckor så utgör de över 40 procent av transportarbetet. I Göteborg är det färre fordon som ägs av en juridisk person. I riket totalt är det bara runt 20 procent av fordonen som är ägda av en juridisk person och 25 procent av transportarbetet som görs av ett juridiskt ägt fordon. En del av resorna som görs med bilar ägda av juridisk person görs förstås i tjänsten. Men forskning visar att det mesta av resandet med tjänstebilar görs i privata ärenden, i Nederländerna 78 procent av de körda kilometrarna (Gutiérrez-i-Puigarnau and Van Ommeren, 2011). Det finns alltså en risk att förmånsbeskattningens utformning kan vara ogynnsam både för klimat, välfärd och ur fördelningssynpunkt. Men hur mycket och på vilket sätt vet vi inte mycket om i Sverige. Att öka den kunskapen är syftet med detta projekt. Abstract: In the ongoing climate change and work towards the 70% goal, better knowledge of cost-effective policy instruments to promote reducing emissions from passenger traffic is central. Many policy measures aimed at reducing the climate impact of passenger traffic are costly to society (see, for example, research projects: Policies for fossil-free car journeys) and also have negative distributional consequences (Eliasson et al, 2016). This applies to both instruments (steps 1 and 2) and investments (for example in train infrastructure and cycle lanes). However, a favorable taxation of company cars (and service cars) is surprisingly little studied in Sweden - in principle not at all. There are studies showing that favorable taxation of Company cars increases car ownership, cars' energy consumption (size, weight and performance) and mileage ((Gutiérrez-i-Puigarnau and Van Ommeren, 2011; Metzler et al., 2019; Shiftan et al., 2012). Copenhagen of economics (2010) shows that the Swedish taxation of companycars also benefits large cars, since the service car market accounts for around 30 percent of new car sales, which can have a major impact on the vehicle fleet in general. Gutiérrez-i-Puigarnau and van Ommeren (2013) show that consumers buy both more and more expensive cars if the company car taxation is favorable. This leads to welfare losses through price distortions and suboptimal resource allocation, as households consume more expensive and more cars than they are really willing to pay for. They also increase external costs and emissions. The fact that Sweden has favorable tax rules for preferential cars and service cars is demonstrated by the increasing number of them. In 2018, there were 300,000 preferential cars in Sweden, an increase of five percent compared to the previous year (Ynnor, 2019). The benefit cars also create congestion, as it is preferably the most in metropolitan areas. In Stockholm County, more than 30 percent of the cars are owned by a legal person; in the rest of the country the figure is 23 per cent. Since these cars also drive longer mileage, they make up over 40 percent of the transport work. In Gothenburg, there are fewer vehicles owned by a legal person. In Sweden as a whole, only around 20 per cent of the vehicles are owned by a legal person and 25 per cent of the transport work is done by a legally owned vehicle. Some of the journeys made by cars owned by a legal person are of course made in the service. But research shows that most of the travel with company cars is done in private cases, in the Netherlands 78 percent of the kilometers traveled (Gutiérrez-i-Puigarnau and Van Ommeren, 2011). Thus, there is a risk that the design of the taxation of company cars tax may be unfavorable for both climate, welfare and from a distribution point of view. But how much and in what way do we not know much about in Sweden. Increasing that knowledge is the purpose of this project.
Item type: