Abstract: Bakgrund och relevans
För många medborgare är körkortet en nyckel till mobilitet, men också till oberoende och för vissa även kopplat till möjligheter att få jobb och/eller att kunna färdas till och från arbetsplatsen. För samhället (Trafikverket) är det angeläget att systemet med förarutbildning och godkännande är kostnadseffektivt, rättssäkert, leder till att fler kommer ut i trafiken samtidigt som trafiksäkerheten förbättras. Det finns f.n. svårigheter med samtliga dessa punkter.
Trafikverkets enhet för förarprov har gjort en översyn av förarutbildning, särskilt behörighet klass B (personbil). Denna redovisades 2018-10-03. Man ser problem bl.a. med vikande grad av godkännande. Det tros bl.a. hänga ihop med ett ökat chanstagande och viss brist på gemensam struktur i utbildningarna, och en digital utbildningsplattform övervägs som åtgärd. En specifik teknik med potential att råda bot på en del av dessa problem är att använda körsimulatorer för att träna riskfyllda situationer och testa riskmedvetenhet och förmåga att hantera sådana situationer. [Denna förstudie avser belysa dessa möjligheter och ge förslag på handlingsalternativ och ett fortsatt verifieringsprojekt.]
Det är känt att framför allt unga män med relativt nytaget körkort är överrepresenterade i olycksstatistiken. Dessa klarar ofta kunskapsprov och körprov vid första försöket men överskattar sin egen förmåga och har undermålig riskmedvetenhet. Samtidigt finns andra grupper som underskattar sin förmåga, är rädda att ta de första stegen i trafik och därför också systematiskt i större utsträckning avstår från körkortsutbildning då svårighet och kostnad ter sig oöverstigliga.
Det är svårt och i många fall oförsvarligt eller t.o.m. olagligt att öva riskfyllda situationer och svåra moment i verklig trafik, och under förarutbildningen och körprovet är sannolikheten liten att sådana situationer uppkommer t.ex. risk för möte vid omkörning, lekande barn vid busshållplatser etc. Det innebär att sådana moment i dagsläget enbart kan ingå i förarprovets teoridel. Förares uppmärksamhet och förmåga till framförhållning är av avgörande betydelse för trafiksäkerheten, och förarutbildning är numer inriktad på de högre nivåerna i den s.k. GDE-matrisen (Goals for Driver Education), med fokus bl.a. på förbättrad riskmedvetenhet och självskattad körförmåga. Samtidigt är detta områden som är svåra att träna och bedöma.
VTI har mångårig erfarenhet av metod och teknik för körsimulering för tillämpningar inom flera transportslag (väg, järnväg, cykel, gång, sjöfart). Vanliga forskningsfrågor där körsimulering är en särskilt användbar teknik är bl.a. sådana som handlar om uppmärksamhet vilken delvis kan skattas genom blickriktningsmätningar, enskilt eller i kombination med andra prestandamått som avståndshållning, hastighetsanpassning och andra relevanta mått. I körsimulering kan sådant mätas under kontrollerade och repeterbara förhållanden, vilket är svårt eller omöjligt under naturalistiska förhållanden. Även om sådana moment ingår i teoriutbildningen kan kunskapen för många vara svår att ta till sig utan praktisk erfarenhet (s.k. learning by doing). VTI har också sedan ett antal år erfarenhet av att använda körsimulatorer för trafiksäkerhetsutbildning på järnvägssidan, där man inom nätverket TUFFA samlat i stort sett alla konkurrerande tågoperatörer och tågförarutbildare i Sverige. Dessa bidrar med problemställningar och förslag på träningsbehov, och delar på kostnaden för framtagning av körscenarier för utbildning och träning av förare. Erfarenheterna från detta arbete är mycket goda och VTI bedriver trafiksäkerhetsforskning och flera doktorandprojekt i anslutning till detta.
Hypoteser
En första hypotes är att simulatorbaserad träning i förarutbildning för B-körkort skulle ge förbättrad riskmedvetenhet och bättre självskattning av den egna körförmågan. En andra hypotes är att körsimulatorbaserat test också kan användas för utvärdering inför körprovet.
Syfte
Syftet med projektet är att utreda den möjliga effekten och nyttan med simulatorbaserad träning i förarutbildning och även som utvärderingsstöd inför körprovet.
Mål
Projektet ska resultera i förslag på tränings- och utvärderingsalternativ, ett förslag på plan för ett sådant införande samt en ansökan om ett verifieringsprojekt där metoden testas.