Abstract: Inom det föreskriftsarbete som pågår har Transportstyrelsen och Trafikverket identifierat en brist i att begreppet säkerhetszon inte är tydligt definierat – vilket skapar en otydlighet i befintliga regelverk. Nuvarande föreskrifter definierar säkerhetszonen som en ”zon närmast vägbanan utformad för att minimera personskadeföljd i avkörningsolyckor, förhindra att tredje person skadas eller skador på skyddsobjekt”. Projektmål är att utreda om säkerhetszonen går att definiera funktionellt på ett tydligare och mer verifierbart sätt, utifrån ett antal kvantifierbara faktorer. I projektet ingår även att analysera och definiera stup utifrån dagens krav.
Projektförslaget är uppdelat i två delar där del ett i form av en möjlighetsstudie finansierat av Transportstyrelsen är avrapporterad till Transportstyrelsen och Trafikverket. Del två som är en option baserat på resultat från del 1 (avrapporterad möjlighetsstudie) finansieras av Trafikverket.
Bakgrund
Transportstyrelsen har genom plan- och byggförordningen (2011:338) bemyndigande att meddela föreskrifter om de tekniska egenskapskrav för vägar och gator som är väsentliga i fråga om säkerhet vid användning.
Inom det regleringsarbete som pågår har Transportstyrelsen och Trafikverket identifierat en brist i att begreppet säkerhetszon inte är tydligt definierat – vilket skapar en otydlighet i befintliga regelverk. Nuvarande föreskrifter definierar säkerhetszonen som en ”zon närmast vägbanan utformad för att minimera personskadeföljd i avkörningsolyckor, förhindra att tredje person skadas eller skador på skyddsobjekt”.
I arbetet Säkerhetskritiska parametrar vid vägutformning ”SÄPU” togs en underlagsrapport fram som behandlar de delar som är säkerhetskritiska för Säkerhetszon. Denna rapport ska ligga som ett underlag för arbetet inom det föreslagna projektet.
Projektmål
Projektmål är att utreda om säkerhetszonen går att definiera funktionellt på ett tydligare och mer verifierbart sätt, utifrån ett antal kvantifierbara faktorer. Dessutom ska definitionen av stup analyseras utifrån dagen krav.
Metod
Metoden för att analysera utbredning av säkerhetszon och stup i relation till andra attribut såsom hastighetsbegränsning, vägbredd och räckesdata samt olycksutfall genomförs med traditionella databaser, GIS och statistiska verktyg. För att kunna analysera säkerhetszonen och stup krävs även uppgifter från gjorda sidoområdesinventeringar.
Metoden för analysen görs genom att de utsorterade olyckorna kopplas till en GIS-databas där analysen sker i kombination med data från NVDB, PMSV3 samt ev underlag från inventeringar.
Metod för mekaniska samband bygger på analytiska beräkningsmetoder, tidigare genomförda simuleringar och genomförda fullskaleförsök.
Metoden är förmodligen ej helt applicerbara för kommunala samt enskilda väghållare, i möjlighetsstudien skall detta belysas.
Metoden för att analysera utbredning av säkerhetszon och stup i relation till andra attribut såsom hastighetsbegränsning, vägbredd och räckesdata samt olycksutfall genomförs med hjälp av ANDA-data, GIS och statistiska verktyg. ANDA-data består av laserscannade data från huvudvägnätet, ca 16 000 km enkelriktad väg.
Metoden för identifikation av möjlig analys omfattar utsorterade olyckor kopplade till en GIS-databas där analys som sker i kombination med data från NVDB och ANDA-data. Data kan specificeras så att en tvärsektion kan byggas upp där olyckan sker och olika sidoområdeskomponenter (mått) kan urskiljas. Hypotesen är att i de fall där olycka skett vid stup även dessa kan identifieras med hjälp av ovan beskrivna metod.
Med hjälp av denna information för ca 5000 olyckor kan olika släntkombinationer undersökas ur ett skadeföljdsperspektiv för att förhoppningsvis ge ett svar på vad som ger lindrigast skadeföljd. Även eventuella oeftergivliga föremål kan identifieras, framför allt då träd, vilket förhoppningsvis också kan ge svar på vad gränsen går för allvarligare skadeföljd på grund av oeftergivliga föremål.
De framtagna metoderna är förmodligen ej helt applicerbara på kommunala samt enskilda väghållare, därför kommer studien fokusera på landsbygdsmiljö.
Omfattning / avgränsning
I projektet ingår:
- Litteraturinventering
- Studie kriterier för säkerhetszon och stup baserat på mekaniska samband.
- Framtagande av underlag i främst PMSV3 och NVDB om zonens utbredning och andra attribut som anses ha betydelse
- Framtagande av underlag från STRADA, dels kopplat till stup samt säkerhetszon.
- Kvalitetssäkring av framtaget underlag
- Databearbetning och statistisk bearbetning
- Analys av effekter.
- Workshops
- Framtagande av funktionellt krav eller mått om analysen har visat att detta är möjligt
- Slutrapport med dokumentation av arbetet, workshop och analys samt förslag på krav på säkerhetszon.
o Krav på säkerhetszon samt när det krävs säkerhetszon
I projektförslaget ingår ej:
- Implementering av resultat ingår inte.
Projektet delas upp i tre olika etapper:
1) Inledande möjlighetsstudie för framtagande av metoder, underlag och detaljerad inriktning.
2) Genomförande av studie av säkerhetszon
3) Genomförande studie av stup
LEVERANSER
Förväntat resultat, t.ex ny kunskap i form av avhandlingar rapporter, produkter, prototyper, verifierade eller demonstrerade metoder. Leverensobjekt är en slutrapport med förslag på hur sidoområdet ska vara uppbyggt samt hur inverkan av oeftergivliga föremål påverkar utbredningen av säkerhetszonen.
Mottagare är Trafikverket och Transportstyrelsen med slutdatum enligt tidplan
Slutrapport med förslag på definition av säkerhetszon och stup.
RISKER
Vilka risker finns kopplade till innehållet?
Bristande kvalitet på underlag. Nyckelpersoner i projektet får förhinder.Abstract: Within the regulatory work, the Transport Agency and the Transport Administration has identified a shortcoming that the missing safety zone is not clearly defined - which creates an ambiguity in the existing design manuals. Current requirements and manuals define the security zone as a "zone closest roadway designed to minimize personal injury in run-off accidents, prevent third parties from being injured or injuries on protective objects". The project goal is to investigate if the safety zone is possible to define functionally in a clearer and more verifiable manner based on a quantifiable factor. In addition, definitions of steep slope/scarps should be analyzed based on the existing requirements.