Abstract: Vid kustnära sjöfart och kortsjöfart har väderberoende anpassning av lastsäkringen ombord alltid varit en viktig princip för att på effektivast möjliga vis säkerställa sjövärdigheten. Den politiska ambitionen är nu att öka denna för svensk sjöfart mycket viktiga sektor, så att en överflyttning kan ske från landbaserade till sjöburna transporter. För att detta över huvud taget ska vara ekonomiskt försvarbart för samhället och transportköparna måste sjöfarten bli ännu effektivare för att kunna konkurrera med landsvägstransporter. Tid och kostnad för lastning och säkring av godset blir då en mycket viktig faktor för framgången i ett sådant projekt.
Sjöfarten styrs av internationella konventioner. I IMO:s viktigaste dokument för lastsäkring ombord i fartyg, Code of Safe Practice for Cargo Stowage and Securing (CSS-koden), anges att hänsyn får tas till förväntad väderlek och sjöförhållanden vid dimensionering av lastsäkringsarrangemang. Dock anges ingen metod för hur detta ska göras, trots att detta är en mycket viktig princip för att kunna bedriva effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter, speciellt inom RoRo-segmentet på Östersjön och Nordsjön. I våra svenska föreskrifter finns sedan 20 år en modell där dimensionerande accelerationer ombord kan reduceras baserat på den förväntade våghöjden under sjöresan. Genom tidigare svenska insatser i forskningsprojekten TIMRA och Lashing@Sea har denna modell nu införts i IMO:s Code of Safe Practice for Ships Carrying Timber Deck Cargoes (Timmerlastkoden).
Vilken metod som ska användas för andra laster än timmerlaster är dock oklart bland olika sjöfartsmyndigheter och klassningssällskap. Transportstyrelsen har därför lämnat en inlaga till IMO:s sjösäkerhetskommitté MSC om att frågan ska tas upp för klargörande. Även klassningssällskapens samarbetsorganisation IACS är aktiv inom området och har börjat utarbeta en egen tolkning som skulle vara mycket skadlig för svensk sjöfart. För att svenska intressen inom rederinäringen och regeringens ambitioner för kustsjöfarten ska kunna räddas måste, innan något välbetänkt regelutvecklingsarbete kan ske, en grundläggande kartläggning av rådande praxis i vårt närområde göras.
Projektet syftar därför till att fastställa State-of-the-Art inom väderberoende lastsäkring och samla statistik och fakta kring lyckade tillämpningar. Detta kommer att göras genom intervjuer och studiebesök hos ett tillfredställande antal relevanta rederier i Sverige och utomlands, analys av de framkomna uppgifterna samt studier av olycksstatistik.
Projektet kommer att drivas i samarbete mellan MariTerm AB, Föreningen Svensk Sjöfart och Transportstyrelsen. Större delen av arbetet kommer att ske under 2017 medan en mindre del av arbetet sker under 2018 i samband med det av Transportstyrelsen finansierade regelutvecklingsarbetet inom IMO.
I projektets inledning kommer ett informationsmöte att hållas till vilket sjöfartsmyndigheterna och redare från de av undersökningen berörda länderna bjuds in. Resultatet av projektet kommer också att presenteras för dessa parter innan det förmedlas till IMO.Abstract: Weather dependent securing of cargo on board has always been an important principle for coastal and short sea shipping. The political ambition of a modal shift from road to sea is only economically justifiable if shipping becomes even more efficient. The time and cost of loading and securing the goods will be crucial in this respect. Shipping is governed by international conventions. The IMO’s Code of Safe Practice for Cargo Stowage and Securing (CSS) specifies that consideration should be given to the expected weather and sea conditions in the design of cargo insurance arrangements. However, no method of how to do this is stated in the Code. The project aims to establish a state-of-the-art in weather dependent cargo securing and collecting statistics and facts about successful applications. This will be done through interviews and study visits to a number of relevant shipping companies in Sweden and abroad, analysis of the data provided and the study of accident statistics.