Abstract: Projektet Tidtabellskvalitet, TTK, har som projektmål att ta fram ett ramverk för att jämföra olika produktionstidtabeller och leveransåtagande utifrån flera kvalitetsmått. Projektet kommer generera kunskap och modeller som kan implementeras i ett systemstöd för kapacitetstilldelning.
TTK fokuserar på kvalitetsmått som inte kräver att tågplanen avvecklas (”ex-ante mått”) och som kan användas för att styra, vägleda och följa upp tilldelnings- och konstruktionsprocessen. Ex-ante mått är viktiga dels eftersom de går att mäta direkt på tidtabellen och dels eftersom en tidtabells kvalitet inte uteslutande avgörs av t.ex. punktlighet i utförande. Punktlighet i utförande är viktigt, men avvägning mellan robusthet i drift och snabba och ändamålsenliga transporter är en central del av tidtabelläggningsproblemet. En tidtabell är inte tänkt att vara robust mot alla tänkbara störningar. Mått skapade utifrån statistisk eller simulerad information om utfall kan dock vara intressant för TTK vad gäller kalibrering av ramverket.
En tågplans syfte är att samordna transporter och underhåll så att transport- och underhållsbehoven uppfylls samtidigt som en snabb, säker, punktlig och robust drift är möjlig. Det finns således en mängd olika egenskaper som avgör en tidtabells kvalitet, och beroende på hur dessa egenskaper prioriteras och vägs samman kommer olika tidtabeller bedömas ha bäst kvalitet. Ramverket som utvecklas i TTK kommer inkludera flera olika kvalitetsmått och TTK kommer även ta fram en flermålsoptimeringsmodell som kan användas för att automatiskt generera tidtabeller som på olika sätt är optimala i förhållande till de specificerade kvalitetsmåtten (”pareto-optimalitet”).
Att utveckla ett ramverk med flermålsoptimering bidrar främst till målområdet 5.4 Styrmedel för effektivt nyttjande av transportsystemet. Det ramverk som projektet tar fram ska kunna användas för att analysera en tidtabells kvalitet utifrån flera kvalitetsmått. Vidare ska ramverket kunna användas för att väga olika tidtabellsegenskaper mot varandra och för att förstå vilka möjligheter och svagheter som finns givet en infrastruktur och ett specificerat kapacitetsbehov och/eller fastställda leveransåtagande. Ramverket kan också bidra till en högre grad av standardisering eftersom konstruktionsbeslut kan fattas och följas upp baserat på systemstödd analys. Vidare förväntas ramverket kunna användas för att bedöma hur t.ex. infrastrukturförändringar eller ändrade planeringsprinciper skulle påverka tidtabellskvaliteten. Metoder för sådana analyser saknas på Trafikverket idag.
Portfölj 5 har ett antal specificerade mål, och TTK bidrar inom följande:
• Utveckla metoder och underlag för planeringsprocesserna så att de optimala åtgärderna ur ett samhällsperspektiv kan föreslås och väljas.
• Öka den interna effektiviteten i Trafikverkets verksamhet.
• Utveckla analysmetoder för hur olika åtgärder påverkar kapacitet och punktlighet i järnvägstrafiken.
Enligt vad som anges nedan ska rekvirering av medel från Trafikverket ske med 1500 tkr för varje helt år som det samarbete som regleras genom detta avtal pågår, varav Linköpings Universitet kommer att transferera medel till RISE SICS motsvarande 1100 tkr per år, och resterande 400 tkr är avsedda för Linköpings Universitet. De 1100 tkr som går till RISE SICS varje år ska täcka Sara Gestrelius doktorerande samt Martin Aronssons handledningsuppgifter, forskning och kommunikationsinsatser. De 400 tkr som går till Linköpings Universitet ska täcka Anders Petersons forskning och pro-jektledararbete. Projektdeltagarnas arbetsuppgifter är närmare beskrivna i stycke 6.1 Projektets organisation – Arbetsgrupp.