Abstract: Transporter generellt och framförallt vägtransporter av gods orsakar negativ miljöpåverkan i form av exempelvis utsläpp av koldioxid med växthuseffekten som påföljd. Att flytta gods från väg till sjö eller järnväg är något som både myndigheter och forskare pekar på som en del i lösningen för att uppnå mer hållbara transporter. Att flytta gods från väg är dock inte helt enkelt på grund av att vägtransporter ofta är billigare än sjötransporter. Det är dock inte det enda hindret utan det finns en stor kunskapslucka kring (1) vilket gods, d.v.s. i vilka regioner, från vilka hamnar, vilken typ av varor och vilka aktörer som skulle kunna nyttja sjötransporter i större utsträckning. Detta utreds för närvarande i flertalet olika nationella och internationella forskningsprojekt såsom NÖKS – Närsjöfart i Öresund, Kattegatt och Skagerack (Interreg-finansierat). Det finns även (2) en kunskapslucka kring vad som utmärker den kustsjöfart som finns och fungerar idag. Ansatsen i detta projekt är att kartlägga dagens kustsjöfart och se vad det finns för utmärkande drag för denna, d.v.s. om det finns parametrar såsom minsta avstånd mellan hamnar, frekvens i transporter, godstyper etc. med vilken en fungerande kustsjöfart kan karaktäriseras. Tanken med detta angreppssätt är att det bör ge ett underlag till var den närmaste dolda potentialen finns, exempelvis vilket gods och från vilka hamnar det skulle kunna finnas en potential samt vilka krav som måste vara uppfyllda för att kustsjöfarten ska vara ekonomiskt bärkraftig. Detta utgör även ett underlag kring i vilka områden och för vilket gods det i dagsläget inte finns någon kustsjöfart, vilket i sin tur även är relevant för fortsatta studier. Metoden i denna studie är använda AIS (Automatic Identification System) för att kartlägga svensk kustsjöfart. Alla fartyg över 300 GT är skyldiga att vara försedda med AIS-transpondrar. Dessa sänder ut meddelanden med hög täthet kring statisk data (såsom fartygstyp) samt dynamisk data (såsom riktning, hastighet etc.). När denna lagras är det möjligt att följa ett fartygs rörelsemönster över en längre tidsperiod. Även om AIS ursprungligen inte var tänkt att användas som forskningsunderlag, har det öppnat helt nya möjligheter att studera maritima operationer såsom emissioner, navigation, trafik och kollisioner mellan fartyg. Detta har med stor framgång utvecklats till metoder för att detektera sannolikheter för grundstötningar och undvika kollisioner. Det finns ett fåtal exempel i en internationell kontext där AIS data har använts till att systematiskt analysera trafik inom ett givet område. Detta är ett angreppssätt som med fördel kan användas till att kartlägga svensk kustsjöfart. Genom att titta på historisk data borde det gå att hitta mönster i kustsjöfarten, dvs med vilka parametrar som kustsjöfarten kan beskrivas, exempelvis mellan (1) vilka hamnar (2) vilka regioner (3) vilka typer av gods (bulk eller container), (4) typ av fartyg och (5) med vilken frekvens den fungerande kustsjöfarten går. Detta skapar förutsättningar för att säga vad som fungerar och varför, samt var det finns stora luckor (exempelvis i geografiska områden).Abstract: Transports of goods cause negative environmental impact in terms of e.g. greenhouse gas emissions. A modal shift from road to sea or rail is a solution advocated by both governmental authorities and researchers. However, a modal shift is hampered by the higher cost of sea transport in comparison to road transport. Furthermore, there is also a lack in knowledge with regards to what types of goods, in what regions, from which ports and which actors that could utilize coastal shipping to a larger extent. Also, there is as a significant lack in knowledge with regards to what characterizes the viable coastal-shipping that currently takes place. The approach in this project is to investigate Swedish coastal shipping and identify distinct parameters such as distance between ports, frequency of transports, and types of goods that are typical for the current coastal shipping. This provides a foundation for assessing “where” there is a hidden current potential, e.g. what types of goods and from where it could be possible with more coastal shipping. This also provides a foundation for future studies to analyze cases in which there is coastal shipping. The method in this paper is to use AIS (automatic identification system) data to map Swedish coastal shipping. All ships above 300 GT are obliged to use AIS transponders. These transmit messages with short intervals regarding static data (e.g. ship type) and dynamic data (speed, direction etc.). Even though AIS was not intentionally designed to be used in research, it offers unique possibilities to study maritime operations e.g. in terms of emissions, navigation and collisions between ships. This has successfully been utilized to develop methods to estimate probability of grounding and how to avoid collisions. There are also a few examples in an international context in which AIS-data has been utilized to systematically map traffic within a given area. This is an approach that can be used to map Swedish coastal shipping as well. By looking at historical data of AIS, it should be possible to find patterns, e.g. with regards to which parameters that coastal shipping can be described, such as between (1) which ports, (2) in which regions, (3) for which types of goods (e.g. bulk or containers), (4) types of ships and (5) frequency of transports for the current coastal shipping. This creates a foundation for assessing what is viable coastal shipping and why, as well as where there are e.g. geographical gaps in coastal shipping. This study contains three parts. The first is to, through literature and experience from earlier and ongoing projects on coastal shipping identify parameters through which coastal shipping can be described. The second part of the study is to make the actual quantifications of these parameters by means of AIS-data. The third part is to compliment the AIS-data analyses with additional data on e.g. characteristics of goods or ports. These three parts will be done iteratively. The study should be seen as a pre-study, and for funding reasons limited to a part of Sweden. It will furthermore not in detail explain the potential impact of all identified parameters, which is not feasible to do in a project of this size.