Abstract: Beräkningar indikerar att den totala klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv från byggprocesser i Sverige uppgår till cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, fördelat på cirka 4 miljoner ton på husprojekt och 6 miljoner ton på anläggningsprojekt. Det är i samma storleksordning som utsläppen från alla personbilar i Sverige, och mer än vad alla lastbilar och bussar genererar. En stor del av utsläppen från byggande av vägar och järnvägar kommer från tillverkningen av stål och betong som används i broar och andra byggnadsverk.
Trafikverket har i sina planeringsstrategier konstaterat att klimatgasutsläppen från byggande, drift och underhåll av infrastrukturen måste reduceras om Sverige ska kunna vara ett föregångsland och bidra till att nationella och globala klimatmål nås. För att kunna nå de nationella miljökvalitetsmålen planerar Trafikverket därför att införa långsiktiga krav på minskning av utsläpp av klimatgaser från byggande, drift och underhåll av infrastruktur. En nyligen genomförd konsekvensanalys av Trafikverkets planerade kravställning visar på att det bör vara möjligt att nå utsläppsreduktioner på ca 15% fram till 2020 och ca 30% till 2025, jämfört med utgångsläge 2015. Speciellt för broar och andra byggnadsverk bedöms reduktionspotentialerna vara stora bara genom att tillämpa dagens bästa tillgängliga teknik.
Det finns redan idag olika verktyg utvecklade för att göra livscykelanalyser (LCA) och livscykelkostnadsanalyser (LCC) för broar (t.ex. inom ramen för EU-projektet ETSI samt i forskning inom KTH), med syfte att de ska kunna användas för att optimera miljöpåverkan och kostnader. Men de är ofta komplicerade och används sällan i praktiken i infrastrukturprojekt. Detta projekt kommer inte utveckla något nytt verktyg för detta ändamål, utan syftar till att sammanställa tillgänglig kunskap på ett användbart sätt, och kommer att inhämta och utnyttja kunskap framtaget i andra forsknings- och utvecklingsprojekt.
Projektets syfte är att undersöka hur klimatsmart man kan bygga en vanligt förkommande betongbrokonstruktion som t.ex. en plattrambro för väg. Tanken är att på ett mycket konkret och handfast sätt analysera och beskriva möjligheter för reducering av klimatgasutsläpp som står till buds med dagens bästa tillgängliga teknik för utformning och dimensionering samt materialval.
Projektets mål är att:
- Identifiera ett antal handfasta åtgärder som reducerar klimatgasutsläpp från byggande av vanligt förekommande betongbrokonstruktioner för infrastruktur
- Analysera hur åtgärder kan kombineras för att klimatoptimera betongbrokonstruktioner utifrån dagens bästa tillgängliga teknik
- Sammanställa och sprida praktiskt användbara råd och riktlinjer för klimatoptimerat byggande av betongbroar, och hur man kan klara Trafikverkets kommande krav på reducering av klimatgasutsläpp.