Abstract: Trafikverket använder Samgodsmodellen för beskrivning av nuläge och prognoser avseende godstransporter i Sverige samt till policyanalyser och till samhällsekonomiska kalkyler (där två alternativ jämförs mot varandra). Möjligheterna att utgående från den befintliga modellen göra policyanalyser och samhällsekonomiska kalkyler har en stor potential att förbättras. Modellen beaktar flera faktorer så som logistikkostnader, tillgång till industrispår och lastkajer samt kapacitetsbegränsningar på järnväg men behandlar inte alla faktorer som troligtvis påverkar de logistiska val som görs i verkligheten och som styr fördelningen av godstransporter över infrastrukturen. Precisionen i modellen ställer krav på hur en metod för samhällsekonomiska kalkyler bör utformas. För små förändringar av indata kan modellen reagera osäkert särskilt på en lokal nivå.
Mot ovanstående bakgrund genomförs en förstudie för att belysa problemen från olika perspektiv samt föreslå en rekommendation avseende en metod för hur en CBA bör genomföras utgående från Samgodsresultat. Nedan listas i punktform olika delar som projektgruppen avser att belysa i studien.
1. Ta fram och lista över vilka komponenter som ska ingå i en CBA (Cost Benefit Analysis/samhällsekonomisk kalkyl) enligt Trafikverkets rekommendationer, d v s en motsvarighet till CBA som görs i Samkalk på personsidan under rubrikerna
a. Producentöverskott
b. Budgetöverskott
c. Konsumentöverskott
d. Miljö- och trafiksäkerhetseffekter
e. DoU (Drift och Underhåll)
2. Beskriv vad som finns i Samgods och hur det bör införas i en CBA. Här är det viktigt att beakta vad som ingår i andra delar (se pkt 7).
3. Ange vad som saknas i Samgods eller inte är av tillräckligt bra kvalitet för genomförandet av en CBA. Det kan vara allt från effektsamband till kostnadskomponenter. En viktig komponent här är tomtransporter som finns i Samgods men som inte ingår i några kostnadskomponenter.
4. En beskrivning av vilka komponenter i Samgods som använts för kalibrering av basåret, och hur ett CBA-underlag kan tas fram med kalibrerade värden respektive med riktiga ASEK-värden.
5. Diskutera vilka effekter som osäkerheter i indata och modellering (inklusive numeriska aspekter såsom avbrottskriterier o dyl) kan ha för beräknade resultat. Särskilt intressant i detta avseende är den kostnadsminimerande ansatsen i Samgods där alla kostnader antas kända, trots såväl betydande osäkerheter avseende dessa värden som deras avsevärda inverkan på resultaten. Förslag avseende hantering av detta bör analyseras.
6. Beskriv hur en automatisering av beräkningarna kan göras, och vilka svårigheter som det kan medföra.
7. Att en koppling görs till övrig modellpark som Trafikverket använder. Projektet kommer undersöka möjligheterna att bättre integrera lastbilsefterfrågan från Samgods med Sampers/Samkalk för att på så sätt inkludera budgeteffekter, konsumenteffekter, trafiksäkerhet- och miljö samt DoU (med detta avses arbetet med konstruktion av lastbilsmatriser för Sampers och Samkalk baserat på Samgods). En annan efterfrågad beskrivning är hur ett framtida gränssnitt mellan Samgodsmodellen och en fristående effektmodell (som har i uppgift att integrerar resultaten från både Sampers och Samgods för effektberäkningar) skulle kunna se ut.
Utöver detta efterfrågas en mer generell CBA-metodik för sjöfart (se VTI Rapport 846/2015 Samhällsekonomiska kalkyler för sjöfartsprojekt). Projektet har för avsikt att studera den frågan här och hur en sådan metodik skulle kunna formaliseras i en modell.
Ett grundläggande krav för den metodik som tas fram är att dubbelräkning undviks och att alla ändamålsenliga nyttor och kostnader inkluderas.
Efter en presentation och genomgång av punkterna 1 – 6 ska förstudien landa i en rekommendation avseende en metod för hur en CBA bör genomföras utgående från Samgodsresultat.