Abstract: Syftet är att analysera förekomsten, orsakerna och konsekvenserna av godståg som kör med avvikande hastighet samt att ta fram åtgärdsförslag för att reducera de negativa konsekvenserna. För att kunna åtgärda avvikelser från vad som är planerat (störningar) är det helt avgörande att veta vad som orsakar avvikelserna. Projektet genomförs som en undersökande förstudie där vi med hjälp av litteraturgenomgång, intervjuer med godstransportföreträdare, trafikledare och trafikplanerare samt analys av data från i huvudsak Lupp och Trainplan ska besvara frågeställningarna i studien: * Hur vanligt förekommande är det att godstågen kör med avvikande hastighet gentemot vad tågen är konstruerade för?; * Vilka är de vanligaste orsakerna till hastighetsavvikelser?; * Vilka är de största konsekvenserna av att tågen inte kör enligt konstruerad hastighet?; * Vilka är de mest effektiva åtgärderna för att öka godstågens hastighetsefterlevnad? Inledningsvis görs en litteraturgenomgång av relevanta dokument från Trafikverket, ex-jobb, avhandlingar etc. Intervjuer genomförs i första hand med lokförare och trafikledningspersonal. Varje sträcka är unik och linjekännedom med erfarenhet om järnvägsanläggningens lokala prestanda är en förutsättning för om föraren lyckas framföra godståget enligt plan eller inte. Även representanter från trafikplaneringen på Trafikverket och utvalda järnvägsföretag kommer att intervjuas. Ett delmoment i projektet är att strukturerar upp vilken information som finns tillgänglig i Trafikverkets olika databaser (Lupp, Trainplan, Tigris, PCGT, etc.) och kopplingen mellan dem. Detta ger underlag för att på ett tidigt stadium identifiera hur avvikande hastighet kan/bör mätas, t.ex. gentemot planerad/konstruerad tidtabell, STH eller gentemot operatörens önskemål. Inledningsvis kan identifierat mätetal testas på en specifik sträcka, bl.a. med avseende på datatillgänglighet, mätetalets relevans i förhållande till orsaks- och konsekvensaspekten samt möjliga åtgärder för att reducera problematiken. Angreppssättet blir därmed ett underlag/metod för projektets fortsatta analysarbete för andra bandelar/stråk. Urvalet av bandelar/stråk görs i samråd med Trafikverket och med avseende på exempelvis enkelspår, dubbelspår, typ av trafik samt omfattningen av och vad som räknas som avvikande hastighet enligt tidigare definierat mätetal. Projektets övergripande mål är att öka kunskapen om godståg som inte håller den hastighet de är konstruerade för och därigenom skapa förutsättningar för ett effektivare utnyttjande av infrastrukturen. Projektet har nära koppling till målområde 5.1 och 5.4 inom Trafikverkets FOI-portfölj 5. Projektet kommer att genomföras enligt följande moment: WP1: Detaljplanering. Inledande planeringsmöte med genomgång av projektets inriktning, upplägg, problemområde, tidplan och budget samt etablering av referensgrupp. I detta moment konkretiseras i samråd med Trafikverket vilka bandelar/stråk, typ av godstransporter samt trafikvolymer som projektet särskilt ska fokusera på. Referensgruppen beslutar vidare hur en hastighetsavvikelse ska definieras och vad den ska jämföras mot. Dessutom behöver en metod tas fram för att kunna gradera hastighetsavvikelser utifrån i vilken utsträckning de påverkar trafiken. Kapacitetsutnyttjandet på banan där ett långsamt körande godståg trafikerar har en avgörande betydelse för hur omfattande konsekvenserna blir. WP2: Datainsamling. Datainsamlig från Trafikverkets databaser (LUPP, Trainplan, m.fl.). Kompletterande informationsinhämtning via intervjuer med företrädare från godstågsoperatörer och medarbetare på Trafikverkets trafikledning. Materialet sammanställs och analyseras med avseende på var och i vilken omfattning avvikande hastighet för godståg förekommer. Finns det någon gemensam nämnare med avseende på typ av transport, bandel/stråk, trafikvolym, spårets tekniska standard, godstransportör, etc.? Resultatat från WP2 kommuniceras med referensgruppen inför fortsatt arbete. WP3: Orsaksanalys. Datamaterialet från WP2 analyseras med avseende på orsakerna till att godstågen kör med avvikande hastighet. Aktuella frågeställningar är bl.a. - Vad finns det för orsaker till att godståg kör med avvikande hastighet? - Hur fördelar sig orsakerna storleksmässigt och geografiskt? Resultatet från WP3 kommuniceras med referensgruppen innan delrapporten färdigsställs. WP4: Konsekvensanalys. Detta moment fokuserar på att analysera konskevenserna av godståg som kör med avvikande hastighet. Aktuella frågeställningar i detta moment är bl.a. - Hur påverkas kapacitet, punklighet och ev. kostnader för godstågsoperatörerna? - Hur påverkas övrig trafik på aktuella bandelar av godstågens lägre hastighet? - Vilka tekniska och/eller ekonomiska konsekvenser uppstår för infrastrukturförvaltare respektive godstransportköpare? Resultatet från WP4 kommuniceras med referensgruppen innan delrapporten färdigsställs. WP5: Åtgärdsförslag och slutrapportering. Resultatet från WP3 och WP4 sammanställs och analyseras med avseende på vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera de negativa konsekvenserna av avvikande hastighet. Föreslagna åtgärder kommuniceras med referensgruppen och om möjligt prioriteras med avseende på förväntad effekt av åtgärdsförslag och hur det kan implementeras i den praktiska verksamheten. Resultatet från WP2-WP5 redovisas i en slutrapport. I samverkan med involverade aktörer i projektet identifieras lämpliga informationskanaler där ytterligare spridning av resultatet kan ske.Abstract: The aim is to analyze the presence, causes and consequences of freight trains running with different speed than planned and to develop proposals for measures to reduce the negative consequences. In order to fix deviations from what is planned (interference), it is crucial to know what causes the differences. The project is implemented as an exploratory pilot study where we use literature review, interviews with freight representatives, dispatchers and traffic planners and the analysis of data from essentially LUPP and Train Plan to adress the questions posed in the study: How common is it that freight trains runs with a different speed relative to what the trains are designed for?; What are the most common causes of speed deviations?; What are the main consequences of the speed deviations?; What are the most effective measures to increase freight trains speed compliance? Initially, a literature review of relevant documents from the Swedish Transport Administration, thesis work, dissertations, etc will be performed. Interviews will be conducted primarily with train drivers and staff at the traffic management central. Also, representatives from traffic planning at the Swedish Transport Administration and selected railway companies will be interviewed. A component of the project is to structure up what information is available in Trafikverkets different databases (Lupp, Train Plan, Tigris, PCGT, etc.) and the connection between them. This provides a basis for the early identification of how speed deviations could and/or should be measured. The gatherings from this work thus becomes a basis/methodology for the project's further analytical work on other lines. The overall objective is to increase knowledge of the freight train that does not hold the speed they are designed for, and thereby creating the conditions for a more efficient use of the infrastructure. The project will be implemented in the following steps: WP1: Detailed planning. Initial planning meeting with the review of the project's direction, planning, problem area, schedule and budget and the establishment of a reference group. In this operation, concretized in consultation with the Swedish Transport Administration which sections of lines, type of freight as well as traffic volumes that the project in particular should focus on. The reference group decides how a speed deviation is defined and what it should be compared against. In addition, a method is developed to rate the speed deviations on the basis of the extent to which they affect traffic. Capacity utilization at the track where a slow-running freight traffic has a significant impact on how extensive consequences. WP2: Data Collection. Data acquisition from the Swedish Transport Administration databases (Lupp, Train Plan, etc.). Supplementary information gathering through interviews with representatives from the freight train operators and employees at the Swedish transport administration. Results from the WP2 are communicated with the reference group before further work. WP3: Cause Analysis. The data from WP2 will be analyzed in regard to reasons for why freight trains run with different speeds than planned. Current issues include: - What are the reasons that the freight trains run slower than planned? - How are the causes distributated, by size and in the geography? The results from WP3 will be communicated with the reference group before the interim report is completed. WP4: Impact assessment. This part focuses on analyzing the impacts of freight trains that run with slower speed than planned. Current issues in this subsection include; - How is the capacity, punctuality and costs for freight operators affected? - How is the surrounding traffic affected? - What technical and/or financial consequences arises for infrastructure managers and rail freight buyers? The results from WP4 will be communicated with the reference group before the interim report is completed. WP5: Action Proposal and final report. Results from WP3 and WP4 will be compiled and analyzed with regard to the measures that can be taken to minimize the negative consequences of deviant speed. Proposed measures will be communicated with the reference group and, if possible, be given priority with respect to the anticipated effect of the proposed measures and how it can be implemented in practical operations. The results of WP2-WP5 will be presented in a final report. In collaboration with stakeholders involved in the Project appropriate media will be identified for further dissemination of the results.