National Transport Library Research Database

Spårfaktorn i transportmodeller: estimering av den generella reskostnadsskillnaden mellan olika kollektiva färdmedel (The rail factor in transportation models: Estimating the generalized cost differences between public transport modes)

  • Börjesson, Maria
  • Kungliga tekniska högskolan, Universitet eller högskola, 202100-3054
Sponsors, duration, budget: Trafikverket ; 2016-03-01 -- 2017-03-31 Registration number:
  • Trafikverket 2016/13921
Subject(s): Abstract: Dagens transportmodeller antar att all kollektivtrafik – buss, BRT, spårvagn, tunnelbana och pendeltåg - är samma färdmedel. De som kör och använder transportmodeller vet dock att resenärerna gör skillnad på de kollektiva färdmedlen, eftersom beteende skiljer sig även om den standardmässiga generaliserade reskostnaden (beroende av reskostnad, tid i fordon, anslutningstid och frekvens) inte gör det. Det finns indikationer på att skillnaden mellan kollektiva färdmedel i hur resenärer värderar den standardmässigt formulerade generaliserade kostnaden ökar i trängsel. Trängsel i bussystemet verkar upplevas som värre, eventuellt pga. att det ökar tiden vid hållplatser och problem med bus-bunching. Vanligen löser modellkörare problemet genom olika ad-hoc-mässiga tillägg i modellen för att få den att stämma bättre överens med verkligheten. Däremot har ingen i Sverige (och knappt i världen vad vi känner till) faktiskt estimerat olika nyttofunktioner för olika kollektiva färdmedel. Att transportmodellen inte gör skillnad på olika kollektiva färdmedel har hittills inte varit något större problem för svenska förhållanden men har nu aktualiserats av flera skäl. Dels gäller frågan utformning och lönsamhet av nya tunnelbanor i Stockholm. I Skåne är frågan aktuell i samband med trafikering av Pågatågen och Göteborg står för liknande utmaningar i fråga om trafikering av bland annat Västlänken (driftkostnader är i samma storleksordning som investeringskostnader). Dessutom gör den ökande trängselsituationen i storstäderna att skillnaden i generaliserad reskostnad ökar (enligt ovan) vilket aktualiserar problemet ytterligare. Detta projekt ska undersöka frågan om den generaliserade reskostnaden skiljer sig mellan färdmedel med samma turtäthet och restid. Detta görs genom att estimera en efterfrågemodell liknande Sampers men modellera olika kollektiva färdmedel som olika färdmedel (givetvis med en nästlad modell), dvs skatta olika generaliserade kostnader för buss och spårtrafik.Abstract: In large-scale transport models, the public transport mode is often represented just as one mode, with no explicit difference made as to whether the trip is made by bus, metro, tram or a combination of these. In other words, the attractiveness of public transport options are implicitly assumed to be reflected by travel cost, travel times, number of interchanges and so on – not whether the trip is made by bus or metro, for example. However, this assumption is often questioned. Current plans for vast metro investments have made this an even more pressing issue. Accurate predictions of passenger flows matter in several ways, such as choosing service frequencies and capacities (which determines purchases of rolling stock etc.). CBAs need not only accurate demand forecasts, but also accurate estimates of generalized travel costs. In addition, property developers (and others) claim that a metro will increase the land values over and above what is expected from the accessibility increase messured in the transport systmen (by a transport model). According to theory, however, benefits achieved from a transport projects in the transport sector are identical to the benefits arising on the land market. The value of an improvement in the transport sector is thus directly transferred to the land market according to theory (Jara-Dias (1986) and Martinez and Araya (1998) show that the equivalence holds under perfect competition and perfect markets). If land values indeed do increase more than what is expected from the accessibility increase in the transport model, this is a clear sign that the travellers do value the generalized cost of travelling with a metro lower than the generalized cost of travelling with a buses. This project is the first step towards exploring this issue, using large-scale model estimation methods. We will not only explore whether the generalized cost of trips with metro and buses differ, but also how they differ with regard to the different travel time components (access/regress, wating time, in-vehicle time). A by-product of the project is giving a new PhD student the opportunity to learn methodology for large-scale transport model estimation.
Item type: