Abstract: Förstudien har som syfte att identifiera vilka faktorer som hindrar respektive uppmuntrar till förändring i infrasystemförändringar. Detta kommer att vara vägledande för fortsatta studier och projekt tillämpat på systemförändringar för hållbar luftfart. Ett övergripande mål för fortsatt forskning är att utveckla generaliserbar kunskap som kommer öka chanserna för hållbar förändring för minskat buller och bibehållen säkerhet inom flygsystemkontexten. I flygsystemet pågår stora omställningar med förväntad fördubbling av flygtrafik på 20 års sikt samt utveckling och implementering av nya trafikledningssystem inom satsningen SESAR. Det finns också stort behov av att utveckla ny kunskap som kan tillämpas för att lyckas med en hållbar förändring. Det är ett känt faktum att stora systemförändringar ofta misslyckas eller fördröjs. I detta fall finns det dessutom ytterligare försvårande omständigheter. Flyget är ett tekniskt infrastruktursystem – ett infrasystem – som på många sätt liknar andra infrasystem (främst inom transportsektorn, men flyget liknar också andra ledningsbundna och icke ledningsbundna system). Alla infrasystem är per definition sociotekniska – det finns en teknisk kärna, men systemen är så sammanväxta med samhälle, marknad, institutioner, lagar och regler, etc. att det är omöjligt att analysera tekniken för sig självt. Om man ändrar en väsentlig del (en socioteknisk komponent) i ett infrasystem påverkar denna ändring resten av systemets komponenter. Flyget är ett sammansatt system av en mängd olika aktörer som bedriver verksamhet i detta. För de flesta av dessa är inte teknikutveckling och systemutveckling de reella utmaningarna. För dessa gäller det att hitta produktiva, effektiva och konkurrenskraftiga inriktningar på sin verksamhet, mycket med hjälp av de resurser man har att tillgå idag eller på kort sikt. Infrasystem som är mogna är svåra att förändra eftersom de inblandade aktörerna har investerat betydande resurser i att bygga upp systemet, därför att de fysiska infrastrukturen inte lätt låter sig förändras och därför att brukarna (och systemoperatörerna) har vant sig vid att systemet fungerar på ett visst sätt – systemen har vad som kallas momentum eller egentyngd samt ofta en konservativ "systemkultur" där lösningar på problem söks "i tangentens riktning". Några hållbarhetsmål berör så kallade externaliteter (externa effekter). Dessa kan försvåra skapandet av hållbara affärsmodeller och incitament för både samarbete och förändring. Externaliteter kan vara både positiva och negativa och föreligger om en investering påverkar nyttan för tredje part, till exempel buller. Även säkerhet kan betraktas som intern och extern effekt. Förstudien kommer genomföras i tre olika delprojekt: 1. KTH/INDEK har deltagit inom tre EU-projekt över en 10-årsperiod. I samtliga projekt HILAS (Human integration into the life cycle of aviation), MASCA (Managing system change in aviation) samt PROSPERO (Proactive safety performance in operations) har systemförändring inom flyget studerats på dels enskilda organisationers nivå, samt på en nivå av flera aktörer inom samma system och delvis på policy och regelverk. Denna forskning har varit mycket tillämpad i sin art och inte tidigare kopplats till angränsande högrelevanta teoretiska fält i någon större utsträckning. För att detta ska kunna göras krävs en konceptualisering av flygsystemet som skulle innebära en genomgång av vår tidigare forskning om flyget och hur den kan beskrivas och jämföras med teorier från relevanta områden samt en operationalisering av teoretiska begrepp som möjliggör tillämpning av och utveckling av teoretiskt ramverk för flygsystemets kontext. 2. Komparativ systemanalys: Här ska vi identifiera skillnader och likheter mellan flyget och andra infrasystem. Målet är att hitta metoder för att lösa Några hållbarhetsmål berör så kallade externaliteter (externa effekter). Komparativ systemanalys: Här ska vi identifiera skillnader och likheter mellan flyget och andra infrasystem. Målet är att hitta metoder för att lösa upp trögheter/låsningar (reverse salients) inom flygsystemet genom att undersöka hur liknande ”flaskhalsar” eller utvecklingshinder har hanterats inom andra system. Några exempel på dessa är: gasljus – elektriskt ljus/ häst och vagn-automobil/personflyg enligt SAS – personflyg enligt Ryanair. Dessa kan försvåra skapandet av hållbara affärsmodeller och incitament för både samarbete och förändring. Externaliteter kan vara både positiva och negativa och föreligger om en investering påverkar nyttan för tredje part, till exempel buller. Även säkerhet kan betraktas som intern och extern effekt. 3. Komparativ studie av förändring inom flygsystemet och betalsystemet: När stora, industriella system står inför omdanande förändringar där kritiska faktorer på flera systemnivåer – t ex kopplat till samhällsförändringar eller teknologiutveckling i den yttre kontexten samt t ex konkurrens och kundefterfrågan i den inre kontexten – finns risker att systemet fastnar i ”turbulens” (Emery & Trist, 1965), dvs. i processer som inte leder till en förbättrad systemeffektivitet (Ramirez et al, 2010; McCann & Selsky, 1984). För att ta sig igenom dessa behövs då utvecklingsprocesser där varje enskild aktör aktiveras för att inte bara lösa sina egna problem utan även ta ansvar för systemets problem, dvs. de gemensamma utmaningarna (Ostrom, 1990; Selsky & Parker, 2005; Selsky et al, 2007; Ramirez et al, 2010). Denna ansats har applicerats i många branscher och industriella system inom forskning på INDEK, som t ex hälsovård och betalsystem. Vi driver även pågående forskning om detta med fokus på framväxten av mobila betaltjänster där vi även bygger på teorier om betydelsen av nätverksexternaliteter (t.ex. Katz & Shapiro, 1985) i industriella system samt betydelsen av co-opetition (Brandenburger & Nalebuff, 1996; Gnyawali & Park, 2011) för att förändra dessa system (Bengtsson & Kock, 2000) och därigenom stimulera framväxten av innovationer som leder till en högre systemeffektivitet. Förstudien och de olika delstudierna genomförs med hjälp av litteraturstudier samt seminarier och workshops där olika domänexpertis från de olika områdena kan verka för en tvärvetenskaplig helhet.