National Transport Library Research Database

Sjötransporter i modell och verklighet – betydelsen av samlastning, skalfördelar, frekvens, hastighet, lastbärare och slingor (Sea transports in model and reality - the importance of consolidation, economies of scale, frequency, speed and loading units)

  • Vierth, Inge
  • Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Statligt forskningsinstitut, 202100-0704
Sponsors, duration, budget: Trafikverket ; 2015-09-28 -- 2016-11-01 Registration number:
  • Trafikverket 2015/81058
Subject(s): Online resources: Abstract: Bakgrund och kunskapsläge: I tidigare studier av bland annat VTI och CERUM har Trafikverkets Samgodsmodell använts för att analysera konkurrensytan mellan land- och sjötransporter, effekter IMO:s skärpta svavelkrav inom SECA-området [1,2] och effekter av en förstärkt förbindelse över Kvarken [3,4]. I dessa studier har ett antal potentiella svagheter i modellsystemet identifierats, framförallt beträffande förmågan att modellera sjöfartens skaleffekter, samlastning mellan varugrupper, frekvens och hastighet. Transportkostnaderna för sjötransporter påverkas även av möjligheterna att skapa slingor för att öka fyllnadsgraden, utnyttja returtransporter och balansera utnyttjandet av lastbärare. Skaleffekter är särskilt viktiga för sjötransporter då en av sjöfartens stora konkurrensfördelar är dess förmåga att genom konsolidering utnyttja skalfördelar hos större fartyg för att sänka transportkostnaderna per ton eller tonkm [5]. I analyserna av resultat från Samgodskörningar kom det även fram att det är något osäkert hur verklighetsnära avgångsfrekvens och fartygsstorlek modelleras. Eftersom modellen bygger på en ansats med generaliserade transportkostnader fångas kostnaderna för avgångsfrekvens företrädesvis genom tidsvärden. Tidigare studier av VTI, t ex [6], har visat att transportpriset är den viktigaste faktorn för varuägarnas val av transportlösning givet att en viss godtagbar nivå av transportkvalitén uppfylls. För vissa relationer och varuslag beräknar modellen mycket låga avgångsfrekvenser, ibland så lite som en eller två avgångar per år, vilket bland annat beror på att samlastningen mellan olika varugrupper inte hanteras på ett tillfredsställande sätt. Med mycket låga avgångsfrekvenser finns en stor risk att anta att dessa alternativ inte uppfyller varuägarnas grundläggande kvalitetskrav och att dessa transportkedjor därför i praktiken utesluts av varuägarna. Även öppettider i hamnar och val av fartygshastighet är faktorer som inte fångas i dagens modeller. Vid analysen av svaveldirektivet användes förutom Samgods även den agentbaserade simuleringsmodellen TAPAS som utvecklats vid Blekinge Tekniska Högskola [7]. Då både Samgods och TAPAS bygger på ansatser med generaliserade transportkostnader medför detta att modellerna har svårt att fullt ut fånga sjöfartens skalfördelar samt betydelsen av frekvens, lastbärarbalanser och möjlighet att skapa slingor med fasta tidtabeller. Syfte, mål och förväntad nytta Syftet med projektet är att undersöka hur stor effekt de ovan beskrivna ”modellbegränsningar” har på Samgodsmodellens förmåga att analysera skaleffekter och sjötransportkostnader samt konkurrensytan mellan land- och sjötransporter. Ett fokus i projektet är att genom ett antal fallstudier jämföra och validera Samgodsmodellen med fakta från verkliga fall och resultat från teoretiska modellberäkningar av kostnadssamband för sjötransporter. Hur viktigt är skalfördelar, samlastning, val av sändingsstorlek och fartygsstorlek? Hur viktigt är slingor och returtransporter? Hur viktigt är fartygshastighet? Hur viktigt är avgångsfrekvens och sändningsfrekvens? Hur viktigt är val av lastbärare och containerisering? För vilka avstånd är det intressant med sjötransporter och vilka faktorer påverkar detta avstånd? I denna studie ligger tyngdpunkten på undervägskostnader för sjötransporter, kostnadsstrukturen i hamnarna och kompletta transportkedjor från avsändare till mottagare behandlas mer översiktligt och planeras att studeras i mera detalj i anslutning till detta projekt. Den förväntade nyttan med projektet är både att ge en bättre förståelse för hur resultat från Samgodsmodellen kan tolkas och att identifiera vilka faktorer som är viktigast för skillnader mellan modell och verklighet för sjötransporter. Projektet kompletterar på så sätt tidigare modellstudier med modellen genom att bidra till en ökad förståelse för styrkor och svagheter hos modellen samt ökad förståelse för hur resultatet av modellen bör tolkas. Projektet ska även ge förslag på förbättringsåtgärder av Samgodsmodellen. Genomförande och metod Projektet genomförs genom fallstudier för olika varugrupper och PWC-relationer där resultat från Samgods jämförs med fakta från verkliga fall och med resultat från mer avancerade logistikmodeller där logistikkostnader olika sjö- och landbaserade transportupplägg modelleras med varierande grad av komplexitet . Modellerna programmeras i MATLAB och utgår på samma sätt som Samgods från en kostnadsminimeringsansats där varuägare väljer transportlösningar för att minimera sin totala logistikkostnad. Genom att jämföra resultatet från Samgods med resultat från mer detaljerade logistikmodeller , med varierande grad av komplexitet, undersöks hur faktorer som samlastning, skalfördelar, frekvens, hastighet, lastbärare och slingor inverkar på valet av transportlösning och beräknade kostnader. I modelljämförelserna studeras även hur effekten av olika policyåtgärder som exempelvis införandet av svaveldirektivet påverkas av vilka faktorer som ingår i modellen. Möjliga fallstudier är en analys av containerisering och feedertransporter från Umeå hamn till större hamnar på kontinenten och analyser av hur fartygsslingor för skogsprodukter från norra Sverige vidare ner mot kontinenten påverkas av svaveldirektivet. Utgångspunkten är åtminståne två större fallstudier där de valda lösningar beskrivs samt att i ”känslighetsanalyser” studeras vilken effekt det skulle ha haft att köra snabbare, oftare osv. Projektet kombinerar på så sätt modellanalyser i Samgods med såväl teoretiska som empiriska fakta för ett antal specifika fall med syfte att analysera i vilken mån de framtagna kostnadssambanden för sjötransporter i Samgods kan anses vara generella. Ingående personer och erfarenheter från tidigare liknande projekt Ingående personer i projektet är Inge Vierth och Rune Karlsson från VTI samt Jonas Westin vid Umeå universitet. Projektutförarna har stor erfarenhet av studier av godstransporter och upp-skattning av effekter av transportpolitiska både empiriskt och med godsmodeller [bl.a. 1,2,3,4 ]. För att stärka kopplingen till sjönäringen och varuägare och som en del i kvalitetssäkringen av projektet kopplas en referensgrupp till projektet. Gruppen består preliminärt av Stefan Pettersson, Vice President & Head of Operations Transatlantic, Nils-Johan Haraldsson, SCA, Curt Kristoffersson, VD Umeå hamn, Erik Froste VD Södertälje Hamn, Katarina Händel, Sjöfartsverket, NN? Trafikverket, Henrik Swahn, Per Kågeson, Sten-Eric Grønland, Sitma/Norge och Gerard de Jong, Significance/Nederländerna. [1] Vierth et al. 2014, Konkurrensyta land-sjö för svenska godstransporter,VTI rapport 822-2014 [2] Vierth, Mellin & Karlsson 2013, Analys av effekter av IMO:S skärpta svavelkrav, VTI notat 33 [3] Forsgren & Westin 2012, En fast förbindelse över Kvarken, CERUM [4] Forsgren & Westin 2014, Infrastructure planning – A challenge for cross-border cooperation, CERUM Report Nr 41/2014 [5] Stopford, Maritime Economics 2009, Routledge (3rd edition 2009) [6] Vierth et al, 2012, Kartläggning av godstransporterna i Sverige, VTI Rapport 752 [7] Ramstedt & Holmgren 2013, Agentbaserad analys av svaveldirektivet – två fallstudier, Trafikanlays Utr 2013/28 Leveranser Projektet rapporteras genom två VTI-rapporter (på svenska), en vetenskaplig publicerbar forskningsartikel (CTS-working paper på engelska) samt vid ett seminarium med inbjudna deltagare från Trafikverket, Sjöfartsverket, näringslivet och övriga berörda parter. Den första rapporten redovisar fakta om sjöfartens skalfördelar, samlastning mellan varugrupper, containerisering, lastbärarbalanser, sändnings- och avgångsfrekvens samt användningen av slingor och fasta tidtabeller. I rapporten jämförs för ett antal fallstudier resultat från Samgodsmodellen med empiriska underlag och teoretiska modellanalyser detaljerade sjöfartsmodeller. I den andra rapporten kopplas resultatet från fallstudierna till Samgodsmodellen. Utgående från fallstudierna diskuteras Samgods tillförlitlighet för analys av sjöfart. Rapporten ger även förslag på förbättringar av Samgodsmodellen.Abstract: The aim of the project is to study how different assumptions in the Samgods model influence the ability of the model to study impacts of different policy measures on the exploitation of economies scale for sea transports, sea transport costs and the competition between the sea mode and the land modes. Case studies are performed in order to compare and validate i.e. the sea transport costs calculated in the Samgods model and other theoretical models with the transport costs in real cases. Specific questions are: How important are choice of shipment size, consolidation of shipments, choice of vessel size and use of economies of scale? How important are consolidation along the route (to call several ports during a trip) and loaded vessels on the return trips? How important is the vessels’ speed? How important is the shipment frequency and the departure frequency of the vessels? How important is the choice of load units and containerization? What is the minimum distance for sea transports and which factors influence this distance? The emphasis is on the “underway costs” for sea transports, costs in ports and the complete transport chain from sender to receiver are treated more briefly. The project is expected to provide a better understanding of how the results derived from the Samgods model can be interpreted and to identify the factors that explain the most important differences between the Samgods-results and real world sea transports. The project contributes to a better understanding of the strengths and weaknesses of the Samgods model, and increased understanding of how the model results should be interpreted. It will also suggest how to improve the Samgods-model when it comes to sea transports.
Item type: