Abstract: Automation Människa Maskin syftar till att integrera spetskompetenser i LFV strategiska utvecklingsverksamhet (FoI). Metodiken är tillämpad forskning, där grundläggande forskningsfrågor besvaras och utvecklas genom studier i operativa miljöer. Forskningsfrågorna baseras både på aktuella vetenskapliga problem och på aktuella problem från operativa verksamheter men även påverkan från styrande regleringar som ”Reference Period 2”. Det skapar hög relevans för de vetenskapliga rönen, samtidigt som de operativa problemen utforskas och löses genom spetsvetenskap. I området Automation Människa-Maskin sammanfaller behov av vetenskaplig teoriutveckling och operativa problem. Tillämpade studier, analys och rekommendationer för den operativa miljön genomförs vad gäller kravställning för effektivitet och säkerhet. Förstudier kan även adressera innovativa ansatser inom särskilda områden. Användandet av ny teknik, nya angreppssätt ex. AeroGame, jämförande/utmanande aktiviteter med andra transportslag och branscher. Samtidigt utforskas vetenskapliga grundfrågor i fälten kognitiva system (teoriutveckling om lägesbild, samarbete människa-automation, resiliens), samt interaktiv visualisering (former för presentation av data och interaktion med data, visuellt). Forskningen utförd 2014 har redan rönt stort intresse nationellt, Europeiskt och internationellt och partners för benchmarking och eventuella samarbeten har identifierats. Styrkan i våra studier är att de genomförs nära / i den operativa verksamheten eller vid dynamiska prototyper med operativ personal. Under 2014 har metodik utvecklats för uppgiftsanalys mha ”eyetracker” och arbetsbelastning mha sensorer för ”heart rate variability”. Dessa två kvantitativa mätmetoder ger tillsammans med kvalitativa metoder ett rikt och trovärdigt underlag för vidare beslut. De områden som är nödvändiga att utforska och utveckla är Automation och dess implikation för produktivitet, säkerhet men också på utbildning samt påverkan på tillsyn och regelverk: ”Remote TWR services för multipla flygplatser har flera innovativa utvecklingssteg framför sig. Övergripande designprinciper för att optimera samarbetet människa maskin är nödvändiga för att ensa analys och design vilket ger prestanda och säkerhet. Att demonstrera principer och automationens implikation genom 3D visualisering är det mest effektiva sättet att förklara komplexiteten i luftrummet och att visa skeenden på och runt flygplatsen samt att åskådliggöra påverkan från väder. Flygsäkerhet är en genomgående komponent i flera av aktiviteterna ex MERASSA projektet som ursprungligen är ett samarbete med Dresden University innebär att säkerhetskritiska scenarier simuleras i en Multiple Remote TWR miljö. Mätningar sker för att verifiera mänsklig prestanda och stödja säkerhetsbevisning för totalfunktionen(människa–teknik-organisation-regler). ODESTA är ett projekt med logistikansats där flygprofil och luftrum optimeras i ett starkt beroende. ODESTA är i huvudsak finansierat av VINNOVA. VINNOVA, Eurocontrol, SWEDAVIA, TS och TrV ingår i styrgruppen för ODESTA. Samverkan med Akademin är centrerad runt Linköpings universitet och en PhD kandidat är identifierad för att forska på ovanstående områden. En halvtid senior forskare ingår för att leda det vetenskapliga arbetet, handleda, forska och utveckla modeller och angreppssätt. Detta dokument beskriver inriktning för projektet Automation Människa Maskin under perioden 2015-2019 även några delar för 2015 lyfts fram där både som en fortsättning på 2014 års aktivitet och nya aktiviteter.Abstract: ”Amplify TEAMWORK with automation” will be key to efficient and safe ATM services. Implications of introduction of automation (training and change mangement) must be understood by the actors and effectively communicated to the end users and society. Therefore a change management perspective must be taken at the same time as the automation itself develops in an iterative way with end users, industry and through a dialogue with the regulator throughout the process. Multiple Remote TWR might be the ultimate example with clear impact on social, training and the representation of the tasks to be performed and design of the work itself. A robust method for collecting data in highly dynamic and interactive environmnet has already been developed mainly using eyetracking and heart rate variability sensors as quantitative measurements in combination with qualitative assessments (observations, questionaires etc.).