National Transport Library Research Database

Cykel-modell för landsbygd (CY-mola) (Bicycle model for rural areas)

  • Berg, Svante
  • Movea Trafikkonsult AB, Svenskt företag eller organisation, 556435-6144
Sponsors, duration, budget: Trafikverket ; 2015-05-01 -- 2017-04-30 Registration number:
  • Trafikverket 2015/33091
Subject(s): Online resources: Abstract: Syftet med projektet är ökad trafiksäkerhet för cyklister. Målet är att skapa en trafiksäkerhetsmodell för cykling på landsbygd för implementering i VGU, Effektkatalogen.Behov finns för att kvantifiera riskerna på landsbygd för cykeltrafikanterna. Samband för trafiksäkerhet och gående samt cykel för landsbygd är svaga och föråldrade. De saknas i stort sett samband för att estimera risker och utfall för cykeltrafik på landsbygd. En orsak till detta är de fåtal mätningar som är gjorda för att uppskatta cykelflödena. I dagsläget finns nu mätningar sammanställda för tätort samt landsbygd (FoI-projekt GC-flöden, beställare Trafikverket), vilket gör det möjligt att skapa trafiksäkerhetsmodeller för cykel på landsbygd utifrån exponering (flöden). Nya GIS-verktyg samt Trafikverkets underlag och uttag (GIS) har även förbättrats. Metoden bygger på den framtagna nya modellen för cykelflöden samt grunddata från FoI-projektet GC-flöden. Utifrån modellen (Cykel-flöden) samt parametrar knyts cykelolyckor i STRADA till modellen: 1. Bestämma parametrar, utifrån underlag (se ovan) ta fram parametrar som kan vara förklarande (ex. tätortsstorlek, avstånd till centrum, klimatzon, hastighet, separering, miljö). 2. Koppla olyckor (utfall) till flödesmodell. Olyckor från STRADA kopplas med xy-koordinater i 2 steg. Steg 1 är för de olyckor som ligger inom influensområdet från de faktiska mätpkt som är tillgängliga via projektet GC-flöden. Influensområde bestämmes iterativt med ansats att minimera ”fel”. Dessa är underlag till en empirisk generisk modell. Steg 1 modellen ska användas för att verifiera/kvalitsgranska modellen för hela Sverige, då den har bästa kvalite’ på cykelflöde (känt från mätningar). I Steg 2 kodas varje enskild cykelolycka i Sverige på landsbygd med avstånd till närmaste tätortspolygon, då ”blir” cykelflödet känt enl godkänd modell. För ÅDT motofordon ges detta genom koppling till IPA-nätet. Därmed har vi för varje cykelolycka flöde för cykel och flöde för fordon samt hastighet, vägtyp och korsningstyp samt övriga STRADA vaiabler. Alla döda samt svårt skadade (obs ny def 1 april) kvalitetssäkras, ca 20-30 per år. Lindrigt (ISS>9) är för många frö att med samma metod kvalititesgranskas, stickprov kommer att göras genom gruppsök av händelsebeskrivning samt andra tillgängliga paramaterar. Regression används som metodik för framtagning av olycksmodell enligt ovan. 3. Validering av modell görs mot verkliga nationella data så att modellen konvergerar mot nationella data. (iterativ kalibrering/validering för kvalitssäkra. Utifrån ovanstående arbetsmetodik görs en indelning i länk samt korsning. För länk gäller avgränsning ”cykelinfrastruktur”. För korsning gäller avgränsning i regleringsform (ex cpl, trafiksignal etc). Slutresultat är ett förslag på olycksmodell för cykel för på landsbygd uppdelat på korsning/länk för singel cykel, cykel-cykel samt cykel-motorfordon. Modell skall kunnas implementeras i effektsamband.Abstract: The aim of the project is to increase road safety for cyclists and the goal is to create a model to contribute to that. Relation for traffic safety and pedestrian and bicycle in rural areas is weak and outdated. There is virtually no relationship to estimate risk and outcome for bicycle traffic in rural areas. One reason for this is the small number of surveys that are made to estimate the cycle flows. In the current situation there are surveys compiled making it possible to create traffic models for cycling in rural areas
Item type: