Abstract: Utmattningsanalys av stålbroar utförs nästan alltid baserat på nominella spänningar och tillgängliga förbandsklasser. Vid bärighetsberäkning av befintliga järnvägsbroar som ursprungligen inte dimensionerats med avseende på utmattning, förekommer ofta stora överskridanden i teoretisk livslängd utan att några sprickor påträffats vid inspektion. Orsaken kan bero på stor spridning i utmattningshållfasthet, men även på alltför förenklade beräkningsmetoder.
Med lokala metoder, t.ex. hot-spot, kan spänningskoncentrationer uppskattas noggrannare för varje enskilt fall, utan behov av schablonmässiga förbandsklasser. Samma metod kan även användas vid förbättring av befintliga anslutningar, där motsvarande förbandsklasser inte är tillämpliga eller är för konservativa. Med noggrannare analysmetoder finns potential att påvisa en längre livslängd för befintliga konstruktioner och möjlighet att senarelägga ett eventuellt utbyte.
Syftet med föreliggande projekt är, med Centralbron Söderström (BaTMan-ID 3500-4065-1) och bron över Söder Mälarstrand (BaTMan-ID 3500-11-1) som exempel för en fallstudie - båda ingår i projektet "Getingmidjan", att utreda möjligheten att använda lokala metoder för utmattningsanalys vid bärighetsberäkning av befintliga järnvägsbroar. Målsättningen är att skapa en bredare acceptans för denna metod, först genom implementering i en pågående fallstudie, men på sikt även i framtida utgåva av bärighetsnormen BVS 583.11. I den pågående fallstudien finns potential för att senarelägga ett planerat utbyte genom förbättring av lokala anslutningspunkter.