Abstract: Undersökningen är en panelstudie. I totalundersökningen ingick sjöbefälsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar som deltagit i det fyraåriga sjökaptensprogrammet under perioden 2003 – 2007. Syftet med panelstudien var att undersöka förändringar av sjökaptenstudenters säkerhetsattityder under och efter den handledda fartygsförlagda utbildningen som var en integrerad del av den fyraåriga sjökaptensutbildningen. Undersökningens tyngdpunkt låg dels i att beskriva hur sjökaptensstudenters inställningar i säkerhetsrelaterade frågor varierade under utbildningens gång dels att kartlägga vilken roll den sociala miljön ombord på praktikfartygen som handledare och övriga besättningsmedlemmar hade för studenternas förhållningssätt till sjösäkerhetsfrågor. Undersökningen begränsade sig till sjökaptensstudenters egenskattningar av det egna förhållningssättet i sjösäkerhetsfrågor i relation till det egna tänkandet, själverfarna situationer och händelser ombord och erfarenheter av den organisatoriska och sociala ombordmiljöns roll för den egna inställningen i säkerhetsrelaterade frågor. Resultaten av studien visar att under den fartygsförlagda utbildningen har en stor majoritet av respondenterna blivit medvetna om att säkerhet och osäkerhet drabbar människor och den ekologiska miljön. Det gäller framför allt respondenternas insikt i att säkerhet och osäkerhet omfattar den ekologiska miljön. Här kan det anses att den fartygsförlagda utbildningen har gjort signifikanta insatser. Däremot har den fartygsförlagda utbildningen haft begränsad inverkan på respondenternas förståelse för att säkerhet/osäkerhet drabbar all fast och lös egendom. Det behövs större insatser som resultera i en större medvetenhet i att säkerhet/osäkerhet kan drabba all lös och fast egendom i samband med fartygsoperationer. Många respondenter hade bestämda uppfattningar om faktorer som de ansåg vara viktiga för säkerheten. Utbildning, kunskap och färdigheter var de mest frekvent nämnda faktorerna. Utöver kunskap, färdigheter och erfarenhet angavs att det var personers inställningar, attityder, vilja, intresse och engagemang som ansågs viktiga för säkerheten. Det kan konstateras att det verkar finnas en stor värdegemenskap beträffande hur man kan skapa säkerhet och en positiv säkerhetskultur. Respondenterna har i stort samma grundvärderingar som återfinns i ISM-koden där säkerheten ses som något beroende av De enskilda orga-nisationsmedlemmarnas engagemang, värderingar, motivation och attityder i säkerhets-frågor. Hos majoriteten av respondenterna verkade det egna säkerhetsengagemanget, värderingar, motivation och attityder ha företräde framför eventuella konsekvenser av de egna säkerhetsrelaterade handlingsintentionerna eller handlingarna. En majoritet av respondenternas säkerhetsintresse visade sig vara stort till mycket stort och dessutom stabil under utbildningstiden. Hade en respondent ett stort säkerhetsintresse i början av utbildningen så stärktes den under utbildningens gång. Det var också en majoritet av respondenter som prioriterade säkerheten framför den övriga ombordverksamheten. Flertalet respondenter kunna tänka sig engagera sig i säkerhetsarbetet även om detta skulle medföra ändrade arbetsvanor eller större arbetsinsats. Ungefär hälften av respondenterna påstod att de skulle engagera sig för i säkerhetsarbetet även om detta skulle innebära negativa reaktioner bland besättningsmedlemmar. Handledare vars påverkan uppfattades som positivt stärkte alternativt utvecklade respondenternas säkerhetstänkande i positiv riktning. Det fanns dock gränser för respondenternas vilja att engagera sig i säkerhetsrelaterade frågor. Bristande intresse bland säkerhetsansvariga såg majoriteten respondenter vara det största hindret för att sträva efter kvalitativ säkerhetsutveckling ombord. Viktigt för majoriteten av respondenterna var således huruvida den planerade eller genomförda handlingen överhuvudtaget skulle kunna ha någon effekt inom säkerhetsorganisationen, alternativt hos de säkerhetsansvariga befattningshavarna.Abstract: The study was made interviewing students from the Kalmar Maritime Academy who participated in the four-year Master Mariner programme 2003-2007. The purpose of the study was to investigate the changes of attitude towards safety which took place during and after the training at sea, which is an integrated part of the programme. Focus was on describing how the students' attitudes to safety related issues changed during the programme and what role the social environment on board and tutors and crew members had on their attitude to safety issues. The study is limited to the students' own estimates of their attitudes. The report is written in Swedish. The results from the study show that the majority of the students have become aware that safety and the lack of safety affect people and the environment during their on board training. This is particularly true of the realisation that the environment is affected. In this area on board training can be seen to have made a significant impact. It does not, however, seem to have had any impact on the respondents' understanding that safety/lack of safety can affect property. In this field further efforts need to be made. Many of the respondents had very strong views on factors they considered important to safety. Education, knowledge and skills were the factors mentioned most frequently. In addition to these and experience, personal attitudes, willingness, interest and commitment were seen as important to safety. There appears to be consensus on how to create safety and a positive safety culture. The respondents seem to have roughly the same basic values as those that are found in the ISM Code. The respondents were seen to have a very large interest in safety issues and gave them priority over other on board activities. There were, however, limits to the will of the respondents to involve themselves in safety related issues. The lack of interest among those responsible for safety was seen by the majority of respondents to be the main hindrance to qualitative safety development on board. In other words, it was important to the majority of respondents whether the safety enhancing action would have any impact at all on the safety organisation and/or officers responsible for safety.