Abstract: Tillväxten av ship management har varit betydelsefull under de senaste årtiondena. Detta beror huvudsakligen på att ship management är ett verktyg för att hantera vad som kan betraktas vara nyckeln till överlevnad i sjöfartsmarknaden, nämligen finansiell prestation. Effektivitet, kvalitetstänkande, införande av ny teknik liksom införandet av ny lagstiftning på flera områden är bara några faktorer som driver utvecklingen av ship management. För att prestera finansiellt är det dock grundläggande att de rättsliga förutsättningarna för ship management understöder sjöfartsnäringens behov och de bakomliggande syftena med verksamheten. Det uppstår dock en besvärande problematik när man undersöker de rättsliga förutsättningar som ship management avtalet sorterar under. Man kan konstatera att det råder rättsosäkerhet på grund av brist på, vad man kan kalla, avtalsrättslig infrastruktur. Med bristande avtalsrättslig infrastruktur avser jag dels, brist på regelkomplex och dels, brist på lagregler i befintliga regelkomplex. Rättsosäkerheten är problematisk eftersom rättsosäkerhet typiskt sett har en negativ inverkan på effektivitet och transaktionskostnader när parter förhandlar och sluter avtal liksom när de presterar enligt avtalet eller förhandlar i tvistsituationer. Rättsosäkerhet kan alltså leda till att parterna riskerar att ingå ineffektiva eller till och med kontraproduktiva avtal. Detta är naturligtvis av ondo för båda parter men också för sjöfartsnäringen i sig och i förlängningen för samhället i stort. En viktig del av min fördjupade behandling av ship managementavtalet består därför i att analysera hur man bör förhålla sig till bristen på avtalsrättslig infrastruktur. En kärnfråga är om det är möjligt att klargöra parternas rättsliga positioner i ett ship managementavtal trots bristande avtalsrättslig infrastruktur. I min avhandling avser jag att undersöka om användande av allmänna principer i syfte att fylla ut eller tolka avtalet kan kompensera för och i tillräcklig utsträckning läka den rådande bristen på avtalsrättslig infrastruktur. Sådana allmänna principer anses vara icke-territoriella och syftar till att säkerställa vissa grundläggande värden och skyddsintressen men är inte alltid kodifierade, vilket i sig rymmer en osäkerhetsproblematik. I detta sammanhang är det därför av särskilt intresse att behandla vissa internationella akademiska initiativ som har resulterat i kodifieringar av internationella allmänna avtalsrättsliga principer avsedda att användas på frivillig basis och därför kan anses sortera under vad som brukar benämnas soft law. Förhoppningsvis kommer projektet att resultera i ny kunskap som kan bidra till en djupare förståelse för hur ship managementavtal är konstruerade och även ge sjöfartsmarknadens kommersiella aktörer verktyg att uppnå effektivitet och reducera rättslig osäkerhet i ship managementrelationer.Abstract: The growth of third party ship management has been essential in the past decades. This is mainly due to the fact that ship management is a tool for addressing what could be considered to be the key to survival in the shipping market; financial performance. Efficiency, quality assurance, implementation of new technology as well as the introduction of new legislation are just some factors driving the expansion of third party ship management. In order to achieve financial performance, though, it is essential that the legal environment in which the ship management agreement operates supports the needs of the shipping business and the purposes of ship management. There is, however, legal uncertainty in this area due to lack of contract law infrastructure. This is problematic since legal uncertainty typically has a negative impact on efficiency and transaction costs when parties are negotiating, concluding and performing a contract as well as when they are negotiating disputes. Given the legal uncertainty, the parties risk ending up with inefficient or even counter-productive agreements. A core question is, therefore, if it is possible to gain knowledge and clarity about the legal position of the parties to a ship management contract despite the lack of contract law infrastructure. The purpose of this project is to investigate whether the use of general legal principles for gap-filling and interpretation purposes can compensate for and heal the lack of contract law infrastructure to a sufficient extent. Such general legal principles are considered non-territorial and aim to secure certain basic values and protection interests but are not always codified. In this context it is of particular interest to investigate recent international initiatives which have produced voluntary sets of general contract law principles. Hopefully this project will result in new knowledge which could contribute to a deeper understanding of the construction of the ship management agreement and also provide the commercial actors of the shipping market with tools to use in order to achieve efficiency and reduce legal uncertainty in ship management relationships.