Abstract: Detta forskningsprojekt avser att undersöka nivån av trötthet ombord i ett urval av svenska fartyg, både med 2- och 3-vaktsystem. Undersökningen utgörs huvudsakligen av fysiologisk mätning som kompletteras med frågor och bedömningar. Denna mätning är unik eftersom ingen fysiologisk mätning har utförts ombord på mer än tio år och modernare kunskap om nivåer av trötthet ombord är grundad på subjektiva data från sjöfolket. Antalet personer ombord och arbetsbelastningen har förändrats markant och behovet av objektiva data är stort. Mätningarna utförs i huvudsak på bryggbefäl, sammanlagt minst 33 personer på 12 fartyg. Projektdeltagarna är medvetna om det konkurrenstryck som finns och kommer att ta detta i beaktande vid formulering av lösningsförslag. Huvudsyftet är att, förutom att kartlägga situationen ombord, skapa lösningar som inte i någon större utsträckning ökar kostnaderna men som hjälper ombordpersonalen att få tillräcklig vila av god kvalitet. Projektet består av flera delprojekt. 1. En kartläggning av existerande kunskap 2. Den fysiologiska studien a. Mätning med hjälp av ”Actigraf”, ett mätinstrument som bärs på handleden dygnet runt. Det registrerar aktivitet ur vilken man kan räkna fram perioder av sömn och vakenhet. b. Mätning av blinkfrekvens med EOG (electrooculografi). Ett par små elektroder fästs runt ena ögat under vaktperioden. Blinkfrekvens och duration är korrelerade till nivå av trötthet. 3. Analys av trötthetsrelaterade olyckor 4. Sammanställning av resultat, i samråd med ett antal internationella experter ger bl.a.: a. Pragmatiska rekommendationer för rederier och sjöfolk b. Data används till att förbättra existerande sömn- och trötthetsmodeller. 3-vakt deltagarna är mer nöjda med sina arbetstimmar och sin arbetssituation. 2-vakt deltagarna förefaller vara tröttare, medan stressen är densamma. Samtliga är mindre sömniga och mindre stressade hemma. Tidpunkt under skiftet hade betydelse för sömnigheten. De högsta värdena noterades under sen natt och tidig morgon. Efter ett nattskift har resktionstiderna större spridning och fler långa reaktionstider återfinns. Medelvärdet efter ett nattskift var signifikant högre än efter ett dagskift. Alla tretton rederierna höll med om att bryggbefäl alltid har arbetsuppgifter som är känsliga för trötthet men inget företag upplevde trötthet som ett problem under normala omständigheter. Alla var positiva till mätinstrument och nämnde säkerhetsaspekter. Projektrapporter som inte återfinns under rapporter nedan finns att tillgå via: www.vti.se/fatigueatsea. Abstract: The purpose of this study was to collect data about the fatigue level of bridge watch keepers to use for revising earlier sleep models, and devise innovative solutions for the shipping industry. Data collection included interviews with shipping companies and a field study onboard 13 cargo vessels. 32 participants took part in representing two watch systems; 2-watch and 3-watch. Subjective sleepiness and stress estimations were performed once every hour. EOG was used to record eye movement behaviour. Reaction time test was made to examine performance. 3-watch participants are more satisfied with their working hours and working situation. Tendencies indicate that 2-watch participants are a bit more tired, whereas the stress is the same. All are less sleepy and less stressed at home. Time on shift had effect on sleepiness. The highest KSS scores were recorded in the late night and early morning. After night shift the reaction times have higher variance and more long reaction times are present. The mean value after night shift was significantly higher than after day shift. All thirteen shipping companies agreed that officers on the bridge always have tasks sensitive to fatigue but no company experienced fatigue as a problem during normal conditions. All were positive to monitoring devices, mentioning safety matters. Project reports not available under reports below can be accessed via: www.vti.se/fatigueatsea.